Skogsstyrelsens kampanj #biotopmyterna är ett bra exempel på när varumärke och påverkan på attityder ges företräde framför saklighet och opartiskhet, skriver Marcus Svensson.
”Mest allvarligt är att myndigheten vilseleder med sin kampanj. Exempelvis sägs att nyckelbiotopsinventeringen inte är en skyddsform, utan är och förblir ett kunskapsunderlag som skogsbruket och myndigheter kan använda. För den skogsägare som fått begränsningar i sitt skogsbruk med hot om vite just på grund av att en nyckelbiotop registrerats håller möjligen inte med i den beskrivningen. Märk väl att det långt ifrån är givet att någon ersättning betalas ut, då det enbart gäller vid formella skyddsformer”, menar Marcus Svensson och fortsätter:
”Vidare påstår myndigheten att 85 procent av Sveriges skogsfastigheter inte innehåller någon nyckelbiotop. Mot bakgrund av att arealen nyckelbiotoper är på väg att (minst) fördubblas är det ett anmärkningsvärt påstående”.
Det är inte främst dagens situation som oroar skogsägare, utan utvecklingen och redan i dag berörs 50 000 skogsägare, hävdar Marcus Svensson.
”I dag görs bedömningen att fyra procent av den produktiva skogsmarken omfattas av nyckelbiotoper. Inget tyder på att uppräkningen plötsligt ska avstanna. Samtidigt som vi kan vara på väg mot att en miljon hektar klassas som nyckelbiotop görs ingen ansats från myndigheten för att lösa ersättningsfrågan”, skriver Marcus Svensson.