NEJ. För god
Omöjligt på grund betesskadeproblematiken med förädlad björk. Det är svårt nog med tall och gran.
HANS HILLBERG
JA. Smakar gott
JA, Varför inte också utnyttja saven som smakar gott på vår och sommar.
SÖREN
JA. Sa nej till hormoslyr
På 1970-talet satsade jag på björk på gamla hyggen där det kommit upp björk, Skogsvårdsstyrelsens råd var att bespruta med hormoslyr men mitt svar var nej. Nu har jag fina områden med björk och granbestånd där björk växer kommer gran som underväxt.
BENGT-OVE ÖBERG
JA. Kan dessutom samsas
På rätt mark är björken ett utmärk t trädslag. Dessutom är det möjligt att under 20- till 30- årig björk anlägga planterad gran som nästa bestånd.
OVE LINDBERG
JA. Mer forskning!
På FRAS slutexkursion med SLU, Linnéuniversitet och Skogfors nyligen var det tydligt att björkforskningen inte har prioritet i skogssverige. Vi 313000 familjeskogsbrukare väntar på klara och djupgående kunskaper från fler forskare.
MATS PÅ HÖJDEN
JA. Björken är ju granens moder
Med björkens produktion av syre ökar den tillväxten av våra barrskogar.
BO ARVIDSSON
JA. En vinnare totalt sett
Det mesta av råvaran kan man få gratis med rätt skötsel. Björken tål att både hållas skiktad och i relativt täta bestånd med hög volymproduktion. Att ha skärm av björk som man även kan ha andra trädslag under för att så att säga dubbla tillväxten på samma areal, gör inte saken sämre. Lövarter och då främst björk, är klart underskattade på flera sätt.
ÄLGFODERODLARE
JA. Skapar motståndskraft
Björken förtjänar en plats i det moderna skogsbruket. Har själv aktivt jobbat för att få fram mer björk i min skog. Genom att skapa blandbestånd så får man en mer motståndskraftig skog.
MASEN
JA. Lönsam redan nu
Blandbestånd är mindre känsliga för väder och skadedjur. Dessutom är björken lönsam redan nu om man förädlar till kaminved. Om marknaden för såg- och plywood-stock inte hinner mogna här i Sverige så får vi hitta köpare i Baltikum. Världen krymper och de svenska uppköparna behöver känna den konkurrensen.
MATS JANSSON
JA. Men få sågar löv
Det behövs mer löv för certifiering. För björkmassa betalas mer än barrmassa. Ett problem är att det inte finns så många lövsågverk.
BORIS
JA. Halva omloppstiden mot barren.
STEFAN ANDERSSON
JA. Massa grejor
Stor potential för förädling. Stor fotosynteskapacitet. Bidrar till kolsänka Lättföryngrad. Passar bra med gran i blandskog. Användbart virke hög styrka och densitet. Man kan göra massor med grejor av björk. Markförbättrare. Bra kantarellskog.
ANDERS LINDSTRÖM
JA. Massa skäl
Björken är det mest inkomstbringande, stormsäkraste och insektssäkraste trädslaget.
Ved ger 1000 kronor kubikmetern och björknäver 400 kronor kvadratmetern.Ta rätt på nävern innan ni levererar till industrin. Dessutom: för björksav ges 50 kronor per liter. En stor björk kan ge upp mot 20 liter per dygn på våren när saven stiger. En björkkvast att löga sig med i bastun är GULD värd!
LARS MOLEN
JA. Friställ tidigt
Blandskog med ganska stort inslag av björk och tidig friställning vid röjning ger möjlighet för gagnvirke vid gallring
ANDERS BENGTSSON
NEJ. Inte som rent bestånd
Rena björkbestånd ger för liten volym per hektar. Björk ska vara inslag i barrskogen och i ytterkanter mot jordbruksmark och bebyggelse. Till exempel asp kan stå tätare och ger större volym per hektar. Kortare omloppstid och bättre självföryngring.
UNO AXELSSON