Det blev något av en balansgång för skogsutredaren när han talade på konferensen på Linnéuniversitetet på onsdagen i förra veckan. Det stora intresset kring utredningen förpliktade till något slags besked. Samtidigt kunde han inte föregå delbetänkandet som lämnas till regeringen den 19 december.
Att man bland annat tittat på processen vid avverkningsanmälningar avslöjades, även om detaljerna uteblev.
– I dag ska avverkningsanmälningar prövas mot både skogsvårdslag och miljöbalk. Vi tittar på om det är ändamålsenligt att ha dem tillsammans, sa Göran Örlander.
Han fick då frågan om man kommer att föreslå att avverkningsanmälningar ersätts av systematiskt tillsyn. Detta apropå ett förslag från Skogsstyrelsen.
– Jag kan säga så här: du kommer att läsa delbetänkandet med stort intresse, sa han till frågeställaren och tillade:
– Det är ingen hemlighet att Skogsstyrelsens roll i tillsynsarbete inte fungerar. Vi lägger ett förslag för att få det bättre.
Göran Örlander fick också kommentera uppgifter om ett läckt förslag. Enligt det skulle tillståndsplikt ersättas med vanlig avverkningsanmälan för fjällnära skog.
– Anmälningsplikt gäller för 95 – 97 procent av landets skogar, med undantag för de fjällnära. Det är väl rimligt att titta på frågan inför framtiden, sa han.
Han påpekade också att det, till skillnad mot skogsutredningen 2019, inte ingår i direktivet att se över hur skyddet av skog ska se ut. Men, som SKOGEN skrivit om förut, har han valt att plocka in frågan om ersättning vid nekad avverkning på grund av artskydd. Detta trots att det inte ingick i uppdraget.
På frågan om vilka principiella skillnader han vill att utredningen ska leda till i skogspolitiken svarade han:
– Jag vill att vi lämnar dagens tillstånd med tveksamhet om vad som gäller för skogsindustri och skogsägare. Det ska finnas en trygghet, en utkomst, man ska åtminstone bli rättvist behandlad.
Göran Örlander passade också på att göra upp med en vanligt förekommande bild av skogsbrukets två jämställda mål.
– Det är de två vågskålarna med miljö i den ena och produktion i den andra. Det antyder att om man satsar på det ena så uppstår ojämvikt, att det sker på bekostnad av det andra, sa han.
Det är en felaktig bild. Man kan förbättra både produktion och miljö samtidigt, var hans budskap.
Göran Örlander nämnde att skogsutredningen kommer att gå ut på remiss. Hans redogörelse för tidigare erfarenheter visar att han hoppas på konstruktivitet.
Vid 40 tillfällen har han mött representanter för organisationer inom miljö, markägande och finans. Och väldigt många tyckte till om vad de ansåg vara fel. Betydligt färre gav förslag på förbättringar.
– Jag sa att jag vill ha lösningar och inte bara höra vad som är fel. Då blev kommunikationen plötsligt hanterbar.
– Det är inte primärt vi som utredare som ska stå för förslagen. Sveriges kanske viktigaste näring måste kunna ha egna idéer, sa Göran Örlander.
Fotnot: Skogsutredningen ska slutredovisas den 31 augusti 2025.