För många skogsägare är det dags att deklarera likvider från stormvirke. Oavsett om likviden kommer från en avverkningsrätt eller leveransvirke, kan man använda flertalet av de resultatregleringsmöjligheter som finns för enskilt näringsidkande, som skogsavdrag, skogskonto, räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond.
Leveransvirke eller avverkningsrätt? Det är en avgörande fråga. För leveransvirke gäller beskattning enligt bokföringsmässiga grunder utan någon möjlighet att fördela likviden på flera år. Är virket inmätt vid årsskiftet finns en fordran på virkesköparen. Är virket däremot inte inmätt vid bokslutstillfället är det en lagertillgång. Bokslutstillfället är för de allra flesta 31 december.
Vid ett avverkningsuppdrag (AU) eller leveransrotköp (LR) finns det kanske en betalningsplan. För att kontantmässig beskattning av skogslikvider skall få ske måste inkomsten vara betalning för avverkningsrätt. Betalningen måste också ske under flera år. Vid större likvider kan det många gånger vara bra att sprida ut dem över flera år.
Man måste alltså först och främst avgöra hur upplåtelsen av stormvirket har skett. Om köparen har skrivit ett avverkningsuppdrag eller leveransrotköp och sedan svarat för upparbetning och alla kostnader är stormvirket med stor sannolikhet en avverkningsrätt. Då får inte skogsägaren svara för kostnader själv eller utföra eget arbete. Om han eller hon gör det är det leveransvirke och inte avverkningsrätt. Vad som står i kontraktet är av underordnad betydelse. Det är de verkliga förhållandena som avgör vilka skatteregler som gäller.
försäkringsersättningar.Försäkringsersättningar kan inte fördelas över flera år. Om försäkringsbeloppet inte är känt per den 31 december (utgången av ett inkomstår) skall ett skäligt belopp tas upp till beskattning.
Försäkringsersättning för skog och skogsprodukter får sättas av till skogskonto. Försäkringsersättningen avser rotvärdet och därmed bör den högre insättnings- nivån (60 respektive 80 procent) gälla. Även försäkrings-ersättning för fördyrad avverkning torde enligt vår tolkning, kunna läggas till grund för skogskontoinsättning och andra typer av reserveringar.
Skogskontot. På det vanliga skogskontot får man sätta in 60 procent av likviden från en avverkningsrätt och 40 procent från leveransvirket. Pengarna får stå inne på kontot i tio år. Om mer än två års tillväxt har avverkats i förtid, till exempel på grund av stormfällning, kan man få större uppskov med beskattningen. Då blir procentsatserna 80 respektive 50 procent. Löptiden är däremot densamma, maximalt tio år.
Skogsskadekonto. Om skogsskada, t ex på grund av stormfällning, medför att mer än en tredjedel av skogsinnehavet (avkastningsvärdet) måste avverkas i förtid och den huvudsakliga delen (minst 75 procent) av skogsintäkterna hänförs till skadeavverkningen kan avsättning göras till skogsskadekontot. Man får sätta 80 procent från avverkningsrätter och 50 procent från leveransvirke. Löptiden för ett skogsskadekonto är maximalt 20 år.
Hur stora insättningar som bör göras styrs av egna förutsättningar. Hur mycket skog finns kvar för framtiden? Skall gården drivas vidare eller skall den överlåtas? För den aktive självverksamme skogsägaren räcker i de flesta fall nuvarande skogskontoregler tillsammans med övriga reserveringsmöjligheter i verksamheten en bra bit. För den som inte lever på sitt skogsbruk och kanske funderar på en överlåtelse av fastigheten de närmaste åren kanske en planerad ransonering av skogskonto är den absolut viktigaste frågan.
Skogsavdrag. Finns skogsavdragsutrymme kvar kan stormlikviden med fördel användas till att amortera av på befintliga lån. Kombinera gärna ihop skogsavdrag och expansionsfond för att komma ner till en lämplig nivå på skuldsättningen inför framtiden. Utnyttja möjligheten till räntefördelning innan avsättning görs till expansionsfonden.
Ersättningsfond. Vill man skaffa ny skogsmark sätts försäkringspengarna av till en ersättningsfond. Inom tre år skall ny skogsmark ha förvärvats. Möjlighet finns att få ytterligare tre år efter dispensansökan till Skatteverket. I dagsläget är det tveksamt om skogslikviden får sättas av till en ersättningsfond. Klarhet på den punkten kommer förhoppningsvis under vintern. Observera dock att om fonden inte utnyttjas återläggs den till beskattning med 30 procents tillägg.
använd skogskontot. Sedan man upprättat betalningsplanen och fördelat likviden över tiden, bör man i första hand använda skogskonto/skogsskadekonto för stormlikviderna och försäkringsersättningen. Det finns också möjligheter att utnyttja pengarna till framtida återväxtkostnader, övriga löpande kostnader och inte minst kan betydande belopp räntefördelas ut med endast 30 procents beskattning. Det är också förutsättningar och framtidsfunderingar som får avgöra.
Text: Jan Lindberg