Debatt: Det svenska gröna guldet förvittrade till kattguld

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Mycket anmärkningsvärt är avsaknaden av strategiska satsningar på bio-ekonomi från en koalitionsregering med Miljöpartiet som partner, menar Sten Nilsson.
Mycket anmärkningsvärt är avsaknaden av strategiska satsningar på bio-ekonomi från en koalitionsregering med Miljöpartiet som partner, menar Sten Nilsson.
”Skogen är en enorm, viktig tillgång för oss, den är det gröna guldet", sade Stefan Löfven före valet. Men vad blev det av Löfvens storstilade vision om skogsnäringen när det var dags för regeringsförklaring? undrar professor Sten Nilsson. Nu gäller det att regeringen omedelbart tar tag kraftfullt i etableringen av det Nationella skogsprogrammet.

Under valrörelsen slog socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen på den stora trumman om Sveriges gröna guld – skogen. Löfven sade i en intervju med Aftonbladet att ”Skogen är en enorm, viktig tillgång för oss, den är det gröna guldet som vi har begåvats med här i Sverige, låt oss använda det”. I andra sammanhang lyfte han fram skogsindustrins viktiga roll for exporten, sysselsättningen i glesbygd, gröna jobb och omställningen från fossila bränslen till en bioekonomi. Han poängterade också att skogsindustrin och skogen är en viktig komponent av välfärdsbyggandet och miljöarbetet. Löfven såg ett samverkansprogram mellan näringsliv, stat, fack och akademi som ett medel for att utveckla denna vision och att man skulle avsätta en miljard för detta ändamål om man var i regeringsposition. Det är man nu.

Annons
Annons

Det är därför jag med stor förvåning läser Stefan Löfvens regeringsförklaring. Skogen/skogsindustrin förekommer specifikt i texten enbart en gång. ”Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen”. Nu är regeringsförklaringar luftiga dokument och speciellt när de sönderförhandlas i koalitionsregeringar men frågan är oundviklig – vad blev det av Löfvens  storstilade vision om skogsnäringen?

I det här specifika fallet kan man också fråga sig vad man menar med ”naturskogar”. Är inte all skog natur? Eller menar man skog som aldrig påverkats av människan? Om detta är fallet så är det så att vi har inte kvar någon sådan i Sverige.

En positiv skrivning i regeringsförklaringen är satsningen på näringslivets  utveckling i landsbygden, vilket mer eller mindre negligerats av den förra regeringen. Denna skrivning är utomordentligt viktig för skogsnäringen och kanske den viktigaste formuleringen i detta sammanhang är ’tillgång till samhällsservice’. Men klon i denna paragraf utmynnar i en ”långsiktig livsmedelssstrategi”. Mot bakgrund av de utspel som gjordes före valet hade man självklart också förväntat sig en ”långsiktig strategi för skogsnäringen”.

Samtidigt lägger man på en vägslitageavgift som kommer att bli en hämsko för  utvecklingen av landsbygdens näringsliv och skogsnäringens konkurrensförmåga. Tvärt emot vad man önskat sig i valmanifesten.

Man kan hävda att vad regeringsförklaringen stipulerar i portalparagrafen med ”Sveriges ekonomiska styrka kommer av att vi förmår att vara bäst. Att vi säljer framstående, effektiva, och innovativa varor och tjänster på globala marknader” är en viktig uppbackning av den exporterande skogsindustrin. Visst, men samtidigt säger man ”sysselsättningsmål skall styra den ekonomiska politiken”. För att få en stark skogsnäring krävs tillväxt. Regeringsförklaringen talar om tillväxt enbart en gång och då i negativa termer. Den här ekvationen går inte ihop.

Man kan likaledes hävda att regeringsförklaringen  stipulerar infrastruktursatsningar, ett innovationsråd lett av statsministern, och en ny industrialiseringsstrategi. Detta måste väl vara bra för skogsnäringen? Ja kanske, men det mesta av infrastruktursatsningarna verkar gå till cityorienterade investeringar. Innovationer är nodvändiga för skogsnäringens utveckling (och även alla andra sektorers) men innovationer tillkommer inte genom kommitéer eller råd. De tillkommer genom entreprenörsanda, företagssamhet och smarta individer som ges möjligheta att skapa och arbeta i kreativa miljöer. Nyindustrietableringar tillkommer genom innovationer och att förutsättningarna är de rätta för företagen och kan inte beordras fram av politiker eller utredningar.

Regeringsförklaringen har en stark skrivning om klimatförändringarna, som var ett stående slagord i valdebatterna, men den saknar klartext om vad man tänker göra. Vad kan Justitiedepartmentet åstadkomma som krishanterare av klimatanpassning? Klimatfrågan kan inte lösas utan en stark medverkan av skogsnäringen (klimatanpassad skötsel av skogen, ersättning av fossila bränslen, substitution av produkter baserade på ändliga resurser). Skogsnäringen sitter på viktiga lösningar av klimatfrågan och detta är negligerat i regeringsförklaringen.  

Jag saknar således en sammantagen strategi för skogsnäringens bidrag till välfärden, exportvärden, sysselsättning (och grön sådan), nya produkter, skogen och klimatet, miljöfrågor andra än klimatet,  skogens socio-kulturella funktioner, bioekonomi etc. En strategi som är nödvändig om man skall uppnå Löfvens grand vision om skogsnäringens roll som välfärdsskapare. Näringen står inför stora utmaningar.

Mycket anmärkningsvärt är avsaknaden av strategiska satsningar på bio-ekonomi i en regeringsförklaring från en koalitionsregering med Miljöpartiet som partner. Alla talar om behovet av detta: politiker; industri; vetenskapare osv. Var Miljöpartiet i bakrus efter valsegern? Strategiska satsningar på bio-ekonomin skulle också vara en utmärkt drivfjädet för utvecklingen av skogsnäringen.

Det saknas en röd tråd och ett ramverk i regeringsförklaringen i allmänhet men speciellt för skogsnäringen vilken man prisat i valrörelsen som ett medel för att ’skapa framtidstro i Sverige’.

Regeringsdeklarationen bådar inte gott för svensk skogsnärings framtid. Men regeringen har en utmärkt möjlighet att snabbt rätta till sitt misstag.

Skogen och skogsnäringens framtid har under de senaste åren varit rejalt i mediadrevet. Detta är förståeligt då dagens färdrikting  är ifrågasatt av olika intressegrupper, framtiden är komplex och svårtydd, och olika intressentgrupper har väldigt låsta positioner

Miljömålsberedningen (en parlamentarisk beredning) har arbetat med frågan om en uthållig markanvändning och i det sammanhanget ingående utrett skogens ekonomiska, sociala och miljödimensioner för ett uthålligt samhälle. De fann att värdena av dessa funktioner är mycket stora men också mycket komplexa med olika värde-, funktions- geografiska- och tidsskalor. Funktionerna griper in i de flesta av samhällets sektorer och behovet av ett integrerat tänkande är stort. Detta gör det näst intill omöjligt att hantera frågeställningarna med konventionella politiska metoder. Därför lade Miljömålsberedningen en proposition om etablerandet av ett Nationellt skogsprogram. Dåvarande Landsbygdsministern kom till liknande insikter och tog också initiativ i denna riktning. Miljömålsberedningen föreslog etablerandet av ett Nationellt skogsprogram som ett etappmal i miljöpolitiken och propositionen antogs av Riksdagen i våras.

Det Nationella programmet är en bred samhällelig dialog över samhällets långsiktiga relation med skogsnäringen och leds av regeringen. Det baseras på mångfacetterade omvärldsanalyser. Det bygger på helhetssyn med ett flersektoriellt, integrerat och tvärvetenskapligt systemkoncept. Det involverar ett aktivt deltagande av samhällets alla grupper som har intresse i skogsnäringen. Dialogen är policyskapande och skall generera konkreta mål och aktiviteter med tidsplaner. Programmet är ett förberedande forum för regeringen. Det Nationella Skogsprogrammet har mottagits väl av de flesta av skogsnäringens intressenter.

Alliansregeringen var snabb på bollen vad gäller etablerandet av programmet i våras men somnade sedan på sin post. Det är därför viktigt att regeringen omedelbart tar tag kraftfullt i etableringen av det Nationella skogsprogrammet och avsätter tillräckliga resurser for dialogens genomförande. Annars kommer intressenternas engagemang att försvinna. Om erfoderliga satsningar görs kan det Nationella Skogsprogrammet bli ett viktigt och relevant instrument for den nya regeringen vad gäller den framtida skogsnäringen och regeringsförklaringen är i detta avseende därmed förlåten.

Det är viktigt att alla departement som har intresse i skogsnäringen deltar på hög nivå och aktivt i processens genomförande. Skogsnäringsportföljen ligger med den nya regeringen samlad under Näringsdepartementet. Detta är viktigt helt allmänt vad gäller skogsnäringsfrågorna men är speciellt viktigt för programmets genomförande. Jag hoppas innerligt att regeringen håller skogsnäringsfrågorna samlade under Näringsdepartementet och inte börjar ’farma ut’ olika frågeställningar till olika departement. Under den förra regeringen låg de tunga skogsnäringsfrågorna under 4-5 olika departement, vilket ledde till konflikter och stretig handläggning.

Således, Näringsdepartementet bör snarast och kraftfullt ta tag i etablerandet av det Nationella skogsprogrammet där Alliansregeringen lämnade det  genom att presentera konkreta utspel om vision, mål, spelregler och ämnesområden som skall behandlas av programmet.

Den nya Ministern för strategi och framtidsfrågor, Kristina Persson, bör förmodligen ha en tung roll jämsides med Näringsdepartementet i etablerandet av det Nationella Skogsprogrammet. Hon har den rätta bakgrunden. Minister Persson startade Global Utmaning år 2005 och säger på dess hemsida ( www.globalutmaning.se ) baserat på sina politiska erfarenheter ”Jag förundrades, för att inte säga chockerades av bristen på vad jag tyckte var allvar i politiken, de stora frågorna som rymde långt perspektiv och helhetssyn. De stora utmaningarna i samhället och politiken kräver ju att man tänker långt och i termer av system, inte sektorer”...”Kanslihus och riksdag är organiserat efter en stuprörsprincip som inte speglar hur saker och ting hänger samman”. Detta är viktiga utgångspunkter för ett lyckat Nationellt Skogsprogram.

Ett kraftfullt och rätt utfört Nationellt skogsprogram kommer att klara den alkemiska processen av att omforma kattguldet till ett Sveriges gröna guld.

Sten Nilsson

Professor, CEO of Forest Sector Insights, former Acting Director of International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Österrike    

 

  

Opinion
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Gödsel sprids i skogen

    Nu kartläggs ­gödsling och klimat

    Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.
  • Annons
  • Dimmig skogssiluett

    ”Den boreala ­skogen är jordens lunga”

    Med intensifierad skogsvård kan tillväxten i den ­boreala ­skogen fördubblas under en tioårsperiod. Det visar ett ­forsk­ningsprogram i Norrbotten som pågått i 15 år. Till­växten binder kol och främjar ­klimatarbetet -vilket skulle kunna ge skogs­ägarna ­in­täkter i form av utsläppsrätter.
  • ”Kalavverkning måste fasas ut”

    DEBATT. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalavverkning fasas ut. Det är kris i skogen,  skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till politiker och myndigheter.
  • Annons
  • ”Skogsnäringen är inget särintresse”

    Kategorier: debatt, John Widegren, SvD
    Jag kan konstatera att Sten B Nilsson och Moderaterna har olika syn på vad ett särintresse är. Och att Moderaterna skulle ta bort pengarna för nya reservat är helt enkelt inte sant, skriver John Widegren (M) i en slutreplik i SvD.
  • Trädhotell får pris för ekoturism

    Treehotel i Harads utanför Boden har vunnit pris för att de "bäst levandegör svensk ekoturism".
  • Annons