I somras blossade medierapporteringen upp igen om att älgen kan komma att rödlistas. Läget började uppmärksammas för några år sedan, och risken tycks inte ha minskat sedan dess.
Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på artdatabanken vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) svarar på SKOGENS frågor om varför.
Är det rätt att säga att det är utvecklingen för älgstammen snarare än antalet individer som är oroväckande?
– Ja, det finns även rödlistningskriterier för små populationer, men älgen är inte i närheten av de värdena. När en art rödlistas bedömer vi utdöenderisken utifrån ett antal olika kriterier. Exempelvis om arten har en liten population vilket ryms inom D-kriteriet, eller har en begränsad utbredning som minskar, kallat B-kriteriet. Eller, som i älgens fall, har en kraftigt minskande population vilket innebär A-kriteriet.
Hur har minskningen sett ut över tid?
– Älgen verkar ha minskat med cirka en tredjedel sedan nya älgförvaltningen kom för drygt tio år sedan. 2021, då SLU utvärderade utvecklingen, var minskningen 20 procent. Och den verkar fortsätta. Gränsen för ”nära hotad” i rödlistan är 15 procent.
Vilken är främsta orsaken till minskningen?
– Att älgar skjuts. Det är beslut som fattats i förvaltningsområdena och beror på hur älgförvaltningsgrupperna är sammansatta, som i sin tur är beslutat av politikerna. Så man skulle kunna se det som att det är samhällets mål.
Vad tror du en klassning som ”nära hotad” får för konsekvenser för förvaltning och kanske politiken?
– Det blir inga direkta konsekvenser för förvaltningen. Hur politiker kommer att agera ska jag inte spekulera i, det är lite utanför mitt kompetensområde.
Har du något tips till parterna i älgförvaltningen om hur man ska tänka kring en lämplig gräns för avskjutning?
– Generellt blir det alltid bättre förvaltning om man kan jobba över stora områden och långa tidsperioder. Det finns väldigt många faktorer som påverkar älgars bete, populationstätheten av älg verkar bara vara en liten del i pusslet.
– Vissa områden kommer exempelvis nästan alltid få mycket skador på grund av hur snön lägger sig, även med extremt låga älgtätheter, medan andra kanske inte alls får skador oavsett hur mycket älg det finns. Det här hanteras inte idag.
Är läget mer respektive mindre alarmerande i de olika landsdelarna?
– I stort verkar trenderna likna varandra i olika län men det är nog lite olika mekanismer. I södra Sverige kan konkurrensen med annat vilt spela in mer. Sedan kommer ju klimatförändringar på det och påverkar betets kvalitét. Men överlag är det avskjutningen som spelar roll.
Följ älgobsen län för län på www.viltdata.se