Därför nobbar Norra  FSC-certifieringen

28 augusti 2025 Norra Skog anser att andra parter än markägaren har för stort inflytande på FSC:s skogsbruksstandard och har därför valt att stå ­utanför certifieringen. FSC svarar: ”Alla intressen väger lika tungt”.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:
Norra Skog säger sig inte ha upplevt några större problem med att inte vara certifierade enligt FSC, enligt Patrik Jonsson, men ser ett värde i PEFC, främst när det gäller massaved.

Under våren har flera skogs­bolag övervägt att lämna FSC:s certifiering. Det finns också stora aktörer som aldrig har anslutit sig, till exempel Norra Skog. Det är heller inte aktuellt med nuvarande förutsättningar, enligt Patrik Jonsson, förenningens chef för Skog och virke.

Däremot ser föreningen nytta med annan certifiering.

– PEFC är rätt väg framåt för de privata skogsägarna i norra Sverige, säger Patrik Jonsson.

Han summerar tre skäl till att man väljer bort FSC:

– Kravet på fördjupade samråd med rennäringen, intresse­organisationers påverkan utan att behöva ta konsekvenser eller kostnader, samt synen på att nyckelbiotoper helt ska fredas utan kompensation till skogsägaren.

Han förtydligar:

– Vad gäller samråd så följer vi naturligtvis skogsvårds­lagen, men i vissa fall har samråd enligt FSC:s regler kommit att användas som medel för ekonomisk förening, som en sameby, att stoppa enskilda avverkningar. Att en extern part har möjlighet att påverka den enskilda markägarens rådighet över egen mark kan vi som markägarförening inte skriva under på.

Patrik Jonsson återkommer till att de som är med och påverkar certifieringsvillkoren inte är med och delar på vare sig ansvar eller kostnader.

– Vi anser inte heller att marknadens betalningsförmåga för certifiering i dag kompenserar för de kostnader som uppstår.

Patrik Jonsson anser att PEFC balanserar olika intressen bättre än FSC.

– PEFC är ju en certifiering vars syfte vi sympatiserar med, nämligen att utveckla ett skogsbruk där det råder balans mellan produktion, miljö och sociala intressen för att förse marknaden med hållbart producerade produkter, säger han.

Norra Skog har inte upplevt några större problem med att inte vara certifierade enligt FSC, men ser alltså ett värde i PEFC, främst när det gäller massaved.

– Vi säljer PEFC-certifierad massaved till massabruk och får extra ersättning som vi också betalar till de certifierade skogsägarna, säger Patrik Jonsson.

I dag utgörs enligt honom drygt 80 procent av Norra Skogs leveranser av PEFC- certifierade råvaror från skogen och föreningen välkomnar att fler skogsägare ansluter sig.

FSC svarar: ”Alla intressen  väger lika tungt”

Alla intressen ska väga lika tungt, såväl produktion som renskötsel och naturvård. Det säger Henrik von Stedingk på FSC när han bemöter kritiken från Norra Skog.

Medlemskap i FSC ger möjlighet att påverka certifierings­reglerna., säger Henrik von Stedingk på FSC.

Norra Skog kritiserar FSC för att intresseorganisationer och även rennäringen ges stor makt, utan att behöva stå för de ekonomiska konsekvenserna.

Vore det rimligt att de som står för kostnaderna också får en tyngre röst när beslut ska fattas?

Nej, svarar Henrik von Stedingk som är tillförordnad verksamhetschef på FSC Sverige. I så fall skulle alla kunna hävda att deras röst är viktigast, förklarar han.

– Miljörörelsen kan säga att de säkrar våra planetära gränser, alltså förutsättningarna för bio­logisk mångfald på jorden. De renskötande samerna kan säga att det handlar om deras folks över­levad. Facket kan säga att goda förutsättningar för den som jobbar i skogen är grunden, säger Henrik von Stedingk.

Det är viktigt att påminna om hur FSC är uppbyggt, påpekar han.

– Intressenterna är indelade i tre kammare: social, miljö- och ekonomisk kammare.

Beslut fattas i konsensus, det vill säga att samtliga tre kammare ska ge sitt godkännande.

– Alla kammare ska ha samma inflytande, det är en förutsättning för systemets trovärdighet.

Att samråden med renskötseln ibland gnisslar kan Henrik von Stedingk hålla med om. Orsakerna kan variera, tror han.

– Att skogsbruk och renskötsel jobbar nära varandra är ju en förutsättning för god samexistens. FSC- certifieringen försöker bidra till det. Men det finns många utmaningar i att få till bra sam­planering, säger han.

Han tror att motsättningarna i dag delvis bero på samhällsklimat.

– Det är en hårdare ton i samhället och politiken överhuvudtaget, skogsdebatten är inget undantag. Det påverkar ju även FSC, även om vi försöker ha en anda där vi lyssnar på varandra, säger han.

Henrik von Stedingk vill uppmuntra fler skogsföretag och skogsägarföreningar att bli medlemmar i FSC Sverige och ­certifiera sig.

– Medlemskap ger möjlighet till inflytande kring certifierings­reglerna. Certifiering ger ett kvitto på ett ansvarsfullt skogsbruk och tillgång till en större marknad. Det skulle också gynna skogsägarföreningens medlemmar, säger Henrik von Stedingk.

Han kallar Södra som är certifierade enligt både FSC och PEFC för ett gott exempel.

– De ser stor nytta med FSC-certifieringen och är också engagerade medlemmar.

FAKTA: TRE KAMMARE

FSC Sveriges organisation bygger på att de olika intressenterna är indelade i tre grupper, eller kammare, som representerar en tredjedel av röstvikten var.

  • Ekonomiska kammaren: Här ingår skogsbolag, skogsägarföreningar, branschorganisationer, myndigheter, tjänsteföretag inom skogsbruk, tillverkare som Ikea m fl.
  • Miljökammaren: Miljöorganisationerna Birdlife och WWF.
  • Sociala kammaren: Andra intresseorganisationer som fackförbund, samernas riksförbund och Svenskt friluftsliv.
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Johan Djurberg tar hand om Stora Ensos skog
SkogsJobb