Det har nu gått en månad sedan Skogsstyrelsen publicerade de skogliga konsekvensanalyserna 2022 (SKA 22), där vi på regeringens uppdrag beskrivit ett antal scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och därefter beräknat vilka konsekvenser detta får på hundra års sikt. Vi har därefter svarat på frågor och presenterat resultaten i en rad forum, bland annat på Skogsstyrelsen.se.
Här, på tidningen SKOGENS webb, har det skrivits två debattartiklar som har bäring på SKA22 (”Här är besluten för bättre skogsbruk” | Skogen, SKA22 – behov av komplettering? | Skogen). I båda fallen efterfrågas en analys som också beaktar ekonomiska förutsättningar, i det ena fallet lönsamheten för enskilda skogsägare och i det andra fallet priser och kostnader för den virkesförbrukande industrin.
Vi håller med om att detta är viktiga aspekter att ha med i diskussionen och beslutsfattandet om vägval i skogen. I SKA 22 är marknadsförutsättningarna hanterade via en bedömning av den framtida efterfrågan, bland annat presenterade i en särskild rapport: https://skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2021202020192018/rapport-2021-3-marknaden-for-skogsravara-och-skogsnaringens-utveckling-fram-till-2035.pdf
I det regeringsuppdrag som ligger bakom SKA 22 ingår att beräkna scenarier och redovisa potentialen för avverkning. Här ger vi alltså ett slags tak under vilket marknaden kan agera. Eftersom efterfrågan bedöms överstiga tillgången och avverkningen idag ligger relativt nära denna potential bedömer vi att den ansatsen ändå är värdefull, givet vår roll som myndighet.
Vi välkomnar därför fortsatta analyser av andra aktörer av det slag som gjorts i projektet Bioframe. Att man med en annan modell och med andra antaganden också får andra resultat än i SKA 22 är i sig inte förvånande. Men som rubriken antyder, alla modeller har sina begränsningar men flera av dem är användbara.
ANDREAS ERIKSSON, projektledare SKA 22, Skogsstyrelsen
A