Därför försvann linden

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Radvis planterad lind
Planterad lind i Valdermarsvik, Östergötland. Foto: Mattias Westerberg/SKOGENbild
FORSKNING. Linden var ett av de vanligaste skogsträden i Götaland i forntid. Minskningen beror troligen på dels klimat, dels människan.

I dag utgör linden mindre än 0,1 procent av den produktiva skogsmarken i ­Sverige, men under värmeperioden för omkring 5 000 år sedan var den betydligt vanligare än i dag. 
För att ta reda på mer om forntidens lindar har forskare gjort försök med en modell som räknar om pollenantal till andel lind. På så sätt kunde de räkna ut att linden tidigare har utgjort hela tjugofem procent av skogen på vissa lokaler i Götaland. 

Annons
Annons

Man tror att linden påverkades negativt i den hemiboreala zonen – Kronoberg, Jönköping och Kalmar län – när värme­perioden avtog. I den neo­­boreala zonen – Halland och ­Skåne – kan man däremot se att lindpollen minskade betydligt senare, samtidigt som ­pollen av sädesslag ökade. 
Forskarna utgår ifrån att de trädslag som finns med i modellen producerade lika mycket pollen och att pollenkornen var lika tunga för 5 000 år sedan som i dag. Utifrån en genomsnittlig vindstyrka har de be­räknat hur långt olika pollen kan sprida sig. 

Tove HultbergTove HultbergMan har mätt pollen på tussar av mossa på olika platser i skogen för att se hur mycket som samlats där, och sedan räknat hur många träd det fanns av denna art på platsen. 
På så sätt kan man beräkna hur många träd som krävs för att producera en viss mängd pollen. 
Lind växer gärna på näringsrik mark. Forskarna tror att ­linden höggs ner och marken togs till odling när befolkningen växte. I så fall var det en kombination av klimatförändring och mänsklig påverkan som ledde till att linden blev ett undertryckt trädslag. 
– Man kan tycka det är kuriosa att veta hur skogen såg ut för si och så många tusen år sedan, men forskningen berättar även varför vi har så många hotade arter som är knutna till ädellövskog, säger Tove Hultberg, naturvårdsförvaltare i Söder­åsens nationalpark i Skåne. 

Vi har mängder av arter och ­väldigt lite ädellövskog, för­klarar hon. 
– Det handlar inte om att arterna är känsliga, utan att vi hade väldigt mycket ädellöv­skog förr. Man kan alltså knyta den smala forskningen till något som är väldigt värdefullt att veta.

SKOGEN 2/2020

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons
  • Bara el när Jämtkraft röjer

     I Jämtland röjs just nu ledningsgator för första gången helt och hållet med eldrift. Det innebär förstås fördelar för miljön, men kanske framför allt för personalen.
  • Virkesstudion #37 – Vad har hänt under sommaren?

    Kategorier: Virkesstudion #37
    I dagens avsnitt av Virkesstudion sammanfattar Carl Johan Moberg och Per Hedberg den händelserika sommaren.
  • Annons
  • Framtiden enligt Biometria

    På virkesmätningsorganisationen Biometria finns en avdelning för innovation och teknikutveckling som heter Biometria Labs och som nyligen har presenterat sin första trendspaning. 
  • Inget skadestånd för ek utan skönhetsvärde

    Markägare på Gotland kräver 50 000 kronor i skadestånd för att Skogsstyrelsen av misstag fällde en ek. Men tingsrätten säger nej och hävdar att trädet saknade skönhetsvärde.
  • Annons