Under drygt ett och ett halvt år har nu Södra och andra virkesköpare mätt in timret i kubikmeter toppmätt (m3to) och räknat om det till fastkubikmeter under bark (m3fub), som skogsägarna har fått betalt för. En omräkning som missgynnar många skogsägare, menar bland annat apteringskonsulten Lennart Bertilsson som kallar den framräknade volymen för fuskfub. Södra har lovat att installera mätramar som mäter virket på riktigt i fastkubikmeter under bark, men skogsägarna har redan förlorat omkring 75 miljoner kronor, menar han. Dessutom tänker andra företag fortsätta med att mäta in kubikmeter toppmätt (m3to) och räkna om till fub före betalning. Därför måste informationen om felet nå ut till skogsägarna menar Bertilsson.
I förra numret av SKOGEN besvarade Södras virkeschef Anders Svensson kritiken, men nu vill Lennart Bertilsson gå på djupet med hur beräkningarna slår.
— Virket som Södra har köpt mäts som vanligt in vid sågverk med mätning av endast diametern i stockens topp (så kallat m3to). VMF som gör mätningen och skickar den sedan vidare till skogsbrukets datacentral SDC som försöker räkna om toppcylinderns volym till ”verklig” volym, m3fub, alltså ett tillägg för att stocken är bredare i botten. Men varje bits verkliga avsmalning vet man inget om hos SDC. Då används statiska omräkningstal gemensamma för Sverige från Smygehuk till Härnösand. Följden blir att stockar som smalnar av snabbt från rot mot topp får en underskattad volym och blir för lågt betalda. Den grova änden är ju större än beräkningen antar. Stockar med liten avsmalning (mer morotsformade än konformade) blir på motsvarande sätt för högt betalda.
Alla stockar som är 40 dm och längre antas i beräkningarna ha en avsmalning på 8 mm per meter. Den avsmalningen är framräknad från stockar som hållit en medellängd på 43 dm. Men Södra och Vida vill ha längre stockar, normalt 47-50 dm. Och träden har större avsmalning högre upp. Köparnas behov gör att man apterar fler långa stockar även när avsmalningen är stor mot toppen. Det blir nu fler långa bitar med större avsmalning — och sämre betalt än med den riktiga fub-mätningen. Vid 1 mm större avsmalning är förlusten ca 10 kr/m3, uppger Bertilsson.
— Anders Svensson påstår att det är lika mycket plus och minusvolym på båda sidor om den avsmalning på 8 mm som gäller. Och visst blir somliga stockar överskattade och andra underskattade. Men underskattningen är det vanligaste: Från 8 mm avsmalning är det bara 2 till 3 mm ner till den bästa avsmalningen som brukar förekomma — alltså den minsta avsmalningen. Den är således 5 eller 6 mm per meter. Däremot är det 6 mm upp till den avsmalning på 14 mm som får anses som vanlig med nuvarande maskinaptering. Det ger förluster på nära 100 kr/m3. Och i det intervallet finns många stockar. Det går att hitta 55-decimeterstockar som har upp till 20-25 mm/m i avsmalning.
Skogsägarna drar det korta strået i två av tre avverkningar, menar Lennart Bertilsson. Fler stockar med kraftig avsmalning apteras långa bitar i dag än man har gjort i det material som ligger till grund för SDCs beräkningar. Det materialet bygger på kortare medellängder.
— Felet förstärks av att man avverkade mycket beståndskanter i södra Sverige just under de senaste åren. Det var i städningen efter Gudrun där man avverkade kanternas träd som hade klarat stormen — just för att de hade kraftig avsmalning. Åttamillimetersfuben har därför varit extra ofördelaktig för drabbade skogsägare under denna tid.
Men ännu återstår det fel med 8 mm-fub, som ger de allra största förlusterna för skogsägaren, enligt Bertilsson. Omräkningstalen kan inte användas i skördarens datorer eftersom omräkningstalen inte ingår i det som ska klaras av en skördardator.
— Skördardatorn tror att all volym som rullar genom aggregatet betalas fullt ut. Den får inga signaler att bromsa längderna eftersom den inte registrerar några skillnader mellan riktig fub som den mäter och 8 mm-fub som betalas — inte ens när den stora avsmalningen mot toppen av trädet missgynnar skogsägaren. Här sker en dold prissänkning. Problemet blir ännu större av det som Anders Svensson sa, skulle vara en förenkling för skogsägaren: att man gjort större prisklasser. Detta har också Vida gjort. En avsmalning på upp till 25 mm per meter genererar nu lättare 55:or i skördaredatorn än förr. När klentimmer och sparrar apteras kan förlusten bli upp till 30 kr/m3, exempelvis med Hållandersparr.
— Att inte omräkningstalen kan föras över till apteringsdatorn måste alla virkesansvariga pristillverkare veta. Alla regionsansvariga och de som tillverkar apteringsfiler till skördarna vet också om det. Alla entreprenörer vet att deras dator inte kan aptera 8 mm-fub med omräkningstal. Varför är de alla tysta om en så stor nackdel för skogsägarna?
Och Lennart Bertilsson är kritisk på flera andra punkter. Södras tidpunkt för ”äkta” mätning i fub har flyttats fram flera gånger. Det är inte heller riktigt att det gångna årets inmätning gått till på samma sätt som under Gudrun, som Anders Svensson uppgett. Mättekniken har inget gemensamt. Huvuddelen av mätsedlarna har nu felaktig fubvolym och fel värde.
Vidare ifrågasätter han Södras uppgifter om datasimuleringar med standardprogram som visar att omräkningen slår rätt. På Skogforsk finns bara program som apterar i m3to eller äkta m3fub. Det är därför inte troligt att Södra gjort simuleringar med fulla konsekvenserna av sin 8 mm-fub, menar han.
— Svensson talar om att omräkningstalet kommer från många stockar. Det är dock bara 10 000 gran och 5000 tall från VMF Syd. Från dessa studier finns också forskningsresultat, som visar att spridning mellan testade hela virkespartier är 30 kr/m3. Det motsvarar hela skotningskostnaden! För stockar på olika ställen på träden är spridningen 50 kr/m3.
Virkesmätningsrådet har analyserat frågan i rapporten ”Toppformtal — omräkningstal till m3f vid toppmätning av sågtimmer” från år 2000 som finns på rådets hemsida. Fyra verkliga virkespartier från VMF Mitt kontrollerades som stickprov. Bland dessa fanns ett parti med stor andel rotstockar där tallen efter omräkning från toppmätt till fub underskattades med 6,7 procent i volym.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se