Spån, bark och grot kan spela stor roll i klimat- och energiomställningen i Dalarna de kommande åren, enligt ett pressmeddelande.
– Idag används merparten av restprodukterna från skogen för värmeproduktion, vilket motsvarar ungefär två terrawattimmar per år. Men potentialen för bioråvaror är betydligt större, menar Anders Carlborg, miljöstrateg på Länsstyrelsen i Dalarna.
Han har varit med och tagit fram två rapporter om bioråvarans möjligheter tillsammans med Sweco.
En slutsats är att restprodukter skulle kunna utnyttjas mer eftersom fossila drivmedel måste fasas ut. Behovet av biodrivmedel och bioenergi i Dalarna kan öka med ytterligare 1,4 terrawattimmar till år 2030, enligt rapporterna.
Därefter väntas många industrier övergå till el och vätgas. Även nya energikällor, som geotermisk energi som finns lagrad i jordskorpan, kan minska behovet av bioenergi på sikt, uppger man. Från vissa industrislag bedöms dock efterfrågan av biokol och biogena gaser öka även efter 2030. Här nämns stålindustrin som ett exempel.
Även möjligheten att använda bioråvaror till mer långlivade produkter, lyfts fram
– Det kan handla om innovativa produkter som ersätter plast, eller något så enkelt som träfiberskivor. Ur klimatsynpunkt är det bättre om bioråvarorna används till långlivade produkter. Då lagras kolet under en längre tid, istället för att snabbt återgå till atmosfären i form av koldioxid, säger Anders Carlborg
Rapporterna:
Potentialberäkningar för bioråvaran från Dalarna.
Behovsberäkningar för bioråvaran från Dalarnas län.
Rapporterna är framtagna av konsultfirman Sweco inom förstudien ”Kunskapsunderlag för bioråvarans roll i energi- och klimatomställningen i Dalarna”, som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Dalarna.