Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
I april lanserar SLU appen Svampskog som visar dels vilka mykorrhizasvampar som finns i olika skogar, dels hur olika avverkningssätt påverkar dem under en generation skog. Den vänder sig främst till skogsägare och andra skogsverksamma, men kan vara användbar även för andra intresserade.
Professor Anders Dahlberg som tillsammans med forskaren Jacob Bertilsson har skapat den hoppas att den ska öka förståelse för hur svampar fungerar och hur olika arter påverkas av olika skogsskötselmetoder.
– Den symbios svampar lever i kallas mykorrhiza. Olika träd har olika mykorrhizasvampar. Vilken avverkningsmetod du än använder kommer alltid mykorrhizasvamparna att komma tillbaka, men du vet inte vilka arter som kommer. Avverkar man på ett kantarellställe förstörs kantarellmycelet, och kantarellerna är ett minne blott, säger Anders Dahlberg.
Han liknar mykorrhizasvamparna vid tarmbakterier som underlättar matsmältningen. Svamparnas underjordiska nätverk, mycelet, tillgängliggör näring i dött material och förmedlar den till trädet via trådar som omsluter trädrötterna. I gengäld får svampen socker som hjälper den att bilda fruktkroppar ovan jord, till exempel kantareller.
Svamparnas mycel kan bli lika gamla som trädet och breda ut sig flera kvadratmeter. När trädet dör dör även mykorrhizasvamparna.
Vid avverkning spelar hyggesstorlek och antal kvarlämnade träd stor roll. Svamparna från den avverkade skogen lever vidare vid de träd som finns kvar. Med hänsynsträd kommer alltså svamparter från den äldre skogen att kunna fortleva och sannolikheten att matsvampar eller ovanligare arter kommer att finnas kvar ökar med hyggesfria avverkning.
– Oavsett hur skogen sköts finns det alltid mykorrhizasvampar, men skötseln påverkar vilka svampar som finns där. Markera träden runt kantarellstället i god tid innan avverkning så kantarellerna klarar sig, säger Anders Dahlberg.
Efter avverkningen återetableras svamparna i föryngringen. De kommer tillbaka med hjälp av sporer från omgivande skogar. Vilka svampar det blir beror på vilka som finns i skogarna intill.
Appen är interaktiv och har en läromodul om vad mykorrhizasvampar är, deras biologi och betydelse.
– Appen visar bara mykorrhizasvampar. Man kan se vilka vanliga arter av matsvampar och giftsvampar som växer i olika skogstyper vid olika ålder. Den visar också vilka sällsynta, rödlistade arter och signalarter som ibland kan finnas där, säger Anders Dahlberg.
Uppgifterna om svamparna bygger på dna-analys av markprov från Riksskogstaxeringen och Markinventeringen och har samlats in från 2 500 skogar mellan 2014 och 2021. Markproverna visar vilka svamparter som finns i en viss skogstyp. Av Sveriges cirka tvåtuden kända mykorrhizasvampar är närmare hälften hittade i markproverna.
Appen är framtagen av SLU och finansierad av Skogssällskapet. Den lanseras den 9 april och den 23 i samma månad presenteras den vid ett webbinarium. Den kommer även att demonstreras på Elmia Wood i juni.
I höst kommer SLU också att arrangera kurser för skogsägare på temat mykorrhizzasvampar och skogsbruk.
UR SKOGEN/3/2025