En del markägare faller i gråt, andra blir mycket arga när länsstyrelsen kommer och berättar om sina planer på reservat. Det kan gå fel direkt.
— Huvudproblemet är vad som händer med både markägare och naturreservatshandläggare när kontakten inleds. Går det fel känner sig båda missförstådda, rädda och förolämpade. Det är ingen bra grund för en fortsatt dialog, säger Lars Hallgren som jobbar på Lantbruksuniversitetets avdelning för miljökommunikation.
Inte bara markägarna känner sig sedan illa behandlade:
— Det finns många exempel på oförskämdheter som levereras till handläggare i överklagandeprocessen. Det har vi sett i forskningen, när vi gått igenom diarier och gjort intervjuer med handläggare.
Att det stämmer intygar Jemt Anna Eriksson på Länsstyrelsen i Dalarna.
— Vi tjänstemän måste vara bättre förberedda när vi tar kontakt med markägarna. De flesta biologer och skogsutbildade som jobbar hos oss har i sin grundutbildning inte fått lära sig hur man för den här typen av svåra samtal.
Jemt Anna Eriksson har deltagit i Naturvårdsverkets nya kurs ”Dialog för naturvård”. Det var i våras som Naturvårdsverket startade dialogkurserna som snabbt blivit mycket populära bland naturvårdshandläggarna på länsstyrelserna.
Naturvårdsverket räknade med att omkring 300 tjänstemän, under de första två åren, skulle delta i kurserna, men redan under det första året har 227 personer deltagit eller anmält sig. Totalt hoppas man nu på verket att 500 tjänstemän ska vara med på kurserna.
Text: Tomas Lindberg