Andelen löv i svenska skogar närmar sig en femtedel, men den sågade volymen har halverats sedan 1990-talet. I dag avverkas cirka nio miljoner skogskubikmeter lövträd per år och cirka 200 000 kubikmeter fub av detta sågas, medan över 90 procent enligt Skogforsk apteras som massaved.
Ändrade attityder tillsammans med certifieringsregler pekar mot att lövandelen kommer att öka ytterligare. Enligt Skogsstyrelsens och SLU:s beräkningar (Skoglig konsekvensanalys, Ska) är det främst andelen löv som kan komma att öka i framtida avverkningar, medan barrandelen minskar.
Om virkesmarknaden för sågade trävaror fortsätter att prioritera barrträ skulle det innebära att rotnettot för skogsägaren kommer att sjunka. Ett sätt att motverka detta vore att såga och förädla mer lövvirke och förra året släppte Skogforsk en rapport där man undersöker de möjligheterna.
Forskarna undersökte björkläget i skogarna genom att studera transport- och skördardata från tusentals avverkningar på Södras marker i Götaland och en upptäckt förvånade.
– Andelen sågbart björktimmer var faktiskt större än vi trodde. Det gömmer sig en hel del i skogarna, säger Maria Iwarsson Wide som är programchef för värdeskapande ekosystemtjänster på Skogforsk och en av rapportens författare.
De skördardata som granskades visar att minst 35 procent av den totala björkvolymen håller sågbara dimensioner, 180 till 500 millimeter i toppändan, men forskarna bedömer samtidigt att minst 30 procent faller bort på grund krökar, utifrån dagens apteringsråd.
Men forskarna ser goda möjligheter att bredda användningen av björkvirke så att större volymer kan undgå massakoket.
– Björk har goda egenskaper som byggträ. Tester visar att hållfasthet överträffar barrträ, säger Maria Iwarsson Wide.
Det betyder att björk skulle passa mycket bra i limträprodukter som korslaminerade byggelement (kl-trä).
– Om björk börjar användas i kl-trä kan även korta bitar med viss kvistighet användas.
I Centraleuropa används både björk och bok i kl-trä. Att kombinera björk med exempelvis gran i byggelement kan vara en möjlighet och bland andra forskningsinstitutet Rise och Lunds tekniska högskola arbetar med tester av det.
I så fall kanske björken, som många tilltalas av, kan användas på synliga ytor, funderar Maria Iwarsson Wide.
– Det är också viktigt att få en byggstandard för björk, något som forskare från flera instanser samarbetar om just nu, säger hon.
Ute i skogarna dominerar de klena dimensionerna av björk, eftersom andelen björk är högre i gallringsskogar än vid slutvavverkning.
– Det handlar om skötselvalet. Björken tas ut vid gallringar för att ge plats åt grövre barrträd som betalar sig bättre i den kommande slutavverkningen.
Kvalitetskraven på virket kan alltså bli lägre när det hamnar i limmade byggprodukter, men det bör finnas en kritisk volym och antal lövstammar i skogarna, enligt Maria Iwarsson Wide. Att plocka enskilda träd från spridda bestånd kan knappast bli lönsamt.
Därför gäller det att virkesinköpare och rådgivare gör skogsägare medvetna om fördelarna med blandskogens motståndskraft mot torka, skador och sjukdomar, anser hon.
Även sociala och estetiska aspekter kan väga in för många skogsägare.
– Och så krävs det förstås förändringar hos industrin. Både vad gäller att utveckla hållbara byggprodukter och investera i teknologi.
Läs också: