Bygg ditt eget paradis

27 oktober 2020 Skogsnäringen har säkert lika många namn för virke som inuiterna sägs ha för snö. Men vi är nog lika fattiga på synonymer för landskapsvård som inuiterna är när de ska prata om beachvolleyboll.

Ändå har den skogliga landskapsvården faktiskt haft några små storhetstider i Sverige. Under 1970-talets kalhyggesdebatt blev hyggena mindre och 1974 gav Skogsstyrelsen ut en tjock bok om hur man kan göra hyggeskanterna slingrande och röja fram utsikten ­mellan träden ner mot sjön.

Nästa tjocka bok om landskapsvård från Skogsstyrelsens förlag kom ut precis tjugo år senare. Det tidiga 1990-talets avreglering av jordbruket hade lett till en beskogningsvåg. Boken ”Det nya landskapet” ­byggde ihop estetik med biologisk mångfald, viltvård, turistnäring och andra ämnen som fått mer utrymme i skogen vid det laget.

En av anledningarna till att den skogliga landskapsvården ändå aldrig riktigt har nått skogsbrukets finrum är att ordet andas planstyrning. Ska de många skogsägarnas landskap regleras kollektivt?! 

I oktobernumret tar vi ändå upp både landskapsvård, konst och kulturmiljövård. Jag vet av erfarenhet att några läsare suckar när vi tar upp sådana mjukisämnen. Men för att citera Edvard Persson: ”Kan hända det retar en del men i så fall är det deras eget fel”. 

För landskapsvård behöver inte alls handla om statlig tvångsreglering av landskapet. Många markägare bedriver estetisk landskapsvård på sitt eget skifte, runt bostaden, ja i enskilda bestånd eller skogsbryn. 

Det gäller inte minst den hälft av Sveriges skogsägare med mindre än 20 hektar. Många av dem är inte beroende av intäkterna – i den mån dessa nu behöver minska särskilt mycket av förlängda omloppstider, under­röjning och lite annorlunda busk- och trädslagsval.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareJa, skogssektorns många företag och organisationer har till och med på senare år enats om en rad skogliga målbilder för framför allt frilufts- och kulturmiljöer. 
(I obebodda och sällan besökta produktionsskogar är glädjen naturligtvis mindre av estetisk skogsvård.) Kanske går vi en tredje liten storhetstid tillmötes.

Så om du inte redan gör det: Ta fram din fantasi, låt dig inspireras lite i det här SKOGEN-numret och pimpa ditt skogsinnehav. Fila på ditt eget paradis med motorsågen, röjsågen och planteringsröret! För det sanna paradiset är inte bevuxet med palmer. Nej, det är en skötselutmaning be­vuxen med tall och gran och björk och sälg. 
Lyft fram din skogs speciella värden! 

Det värsta som kan hända är att den har ökat i attraktionsvärde den dag när nästa generation ska ta över.

SKOGEN 10/2020

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Jessica Nordin ska leda Södras hållbarhetsarbete
SkogenJobb