Budgeten: ”Risk för juridisk fälla för markägare”

23 september Flera branschaktörer saknar långsiktiga satsningar på träindustrin i regeringens höstbudget. Och en kommentator varnar för att staten i och med budgetens prioriteringar lämnar skogsägarna i sticket när det gäller att leva upp till EU:s lagar.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:
fredrik-reuter
Fredrik Reuter, Skogsforum

I går presenterade regeringen sin budgetproposition för 2026. Den möts av varierande reaktioner, bland annat kritik från flera håll för bristande satsningar på tillväxt i skogsindustrin.

Ur skogsägarnas perspektiv kommer hård kritik från Fredrik Reuter på sajten Skogsforum. I sin analys av budgeten anar han ”en farlig strategi: mångmiljardstöd till industrin medan ersättningen till skogsägare för naturskydd krymper dramatiskt.” Det kan enligt honom leda till att skogsägare ensamma får bära ansvaret för att Sverige ska leva upp till EU-lagar som landet är bundet av.

”Resultatet riskerar bli en juridisk fälla där enskilda markägare ställs till svars för EU:s miljökrav – utan statens stöd. (…) Budskapet kanske inte är kristallklart, men siffrorna är det: Staten satsar på att köpa sig fri från klimatproblemen med tekniska lösningar, medan ansvaret för biodiversiteten till stor del läggs på enskilda markägare – helt eller delvis utan ekonomisk kompensation”, skriver Fredrik Reuter.

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna. Foto: Skogsindustrierna

Enligt honom skapar en sådan strategi troligen bara förlorare: ”Skogsägarna får bära kostnaden för samhällets miljömål utan ersättning och riskerar hamna i domstol som tillämpar direkt EU-rätt för överträdelser av regler de inte kan påverka. Industrin får kortsiktigt stöd men långsiktigt sämre råvarutillgång när konflikterna eskalerar och EU skärper kraven.”

Branschorganisationen Skogsindustrierna är i grunden positiv till budgetens tillfälliga stöd till industrin – nödvändiga ”för att mildra effekten av kostnadsökningar”, skriver man – men saknar samtidigt mer långsiktiga satsningar på tillväxt.

– Sverige behöver en starkare ekonomisk tillväxt och ökad tillväxt i de svenska skogarna kan bidra till det. Företagen behöver känna tillförsikt i tillgången på råvara för att våga investera. Regeringen kan agera för detta genom skogspolitiken, säger organisationens vd Viveka Beckeman i ett pressmeddelande.

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande i GS-facket

Skogsindustrierna välkomnar beskedet i budgeten att den nya miljöprövningsmyndighet som skogsutredningen förslog nu ska inrättas.

– En ny myndighetsstruktur är en del av ett effektivare regelverk som ligger mer i linje med EU-rätten än dagens, säger Viveka Beckeman.

GS-facket saknar också långsiktiga satsningar på inte minst byggsektorn:

– Regeringens budget är en dyr käftsmäll mot oss alla i träindustrin och byggsektorn. Trots att de satsar hela 80 miljarder kronor gör de ingenting för att öka byggandet i den värsta byggkrisen på 30 år, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö i ett pressmeddelande.

Erik Haara, vd för TMF

I stället förvärras krisen av att regeringen avskaffar det höjda rotavdraget, fortsätter han. Branschorganisationen Trä- och möbelföretagen (TMF) pekar också på att effekten av den tillfälliga höjning av rot har varit tydlig och ”fungerat som ett effektivt incitament för att öka efterfrågan och sysselsättningen”.

– Vi hade hoppats på fler reformer i budgeten – både för att få i gång nyproduktionen och för att stärka renoveringsmarknaden, säger TMF:s vd Erik Haara.

Naturskyddsföreningen är generellt negativ till miljö- och klimatpolitikens andel av budgeten, men ser positivt på att föreslagna förändringar av skatteregler kan göra skydd av skog, kolinlagring och restaurering mer attraktivt för markägare. Däremot anser man att anslagen för skydd av skog ”behöver öka kraftigt”.

Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen

”Inför 2023 skar regeringen ned anslaget för skydd av värdefull natur med en tredjedel från 2022. Budgeten för 2026 ligger på samma nivå”, skriver Naturskyddsföreningen på sin sajt. Det innebär enligt organisationen ”mindre pengar till att ersätta de skogsägare som vill skydda sin skog. (…) Utan tillräckliga anslag till skydd av värdefull natur riskerar skogar med höga naturvärden att avverkas.”

Naturskyddsföreningen kritiserar också att regeringen enligt organisationen drar ned på stödet till klimatanpassning.

– De små satsningar på klimatet som görs äts upp av åtgärder som kommer att öka utsläppen. Särskilt häpnadsväckande är att regeringen drar ner på klimatanpassning, efter att stormen Hans visat hur stort behov av anpassning är. Det här är inte en klimatpolitik som är effektiv eller fungerar, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindvall i ett pressmeddelande

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Andreas tar över Terri
SkogsJobb