Bry dig om bryn – bli belönad

IDAG Den som ger skogsbrynen lite extra skötsel kan vänta sig rik belöning i ökad biologisk mångfald. SKOGEN hamnade på en skogsdag om kombinerad produktion och naturvård.

Bry dig om bryn – bli belönad
Nicklas Jansson från länsstyrelsen i Östergötland pratade om skogsbrynets betydelse för den biologiska mångfalden. Foto: Jens Fältskog

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Med relativt enkla insatser kan skogsägare ge den biologiska mångfalden på fastigheten en knuff. Det kunde man lära sig när Boxholms Skogar, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bjöd in till en träff i skogarna strax norr om sjön Sommen i södra Östergötland.

Träffen är en förlängning av ett antal återkommande samtalsträffar som myndigheter, intresseorganisationer och skogsägare i länet haft på Linköpings slott. Syftet har varit att lyfta skogsdebatten till en högre nivå och komma bort från låsta positioner kring produktion kontra miljövård.

– Vi kan göra båda sakerna samtidigt, det är syftet med vårt sätt att sköta skogen och se den på landskapsnivå, sa Johan Carpholm, vd för Boxholms Skogar, när han inledde träffen.

Johan Carpholm Foto: Jens Fältskog

Men åter till ämnet, som alltså är snabbvägar mot ökad biologisk mångfald. Nicklas Jansson är biolog på länsstyrelsen i Östergötland och har en stor passion för det mesta som flyger eller krälar, särskilt då fjärilar och skalbaggar. Han berättade att den miljö där många sådana arter trivs bäst varken är den mörka skogen eller den ljusa ängen, utan den i stället där dessa miljöer möts – i skogsbrynet.

– Det är en gränszon som är väldigt viktig för många arter men som vi börjar få allt mindre av. Markägare kanhjälpa till att vända den utvecklingen, säger Nicklas Jansson.

Ett riktigt bra skogsbryn ska vara ganska brett, eller djupt, om man väljer att se det så. Om kring tio meter är lämpligt enligt Nicklas Jansson, men det behöver inte vara lika djupt hela vägen.

– Det är bra om djupet varierar och vindlar sig fram. Då skapas olika zoner av sol och skugga, varmare och kallare områden som förändras under dagen när solen flyttar sig, säger han.

Död ved är en guldgruva för många små kryp. Städa inte bort, tipsar David Ek, ekolog på Boxholms skogar. Foto: Jens Fältskog

Växtligheten får inte bli för kraftig, men inte heller för gles; låt röjsågen arbeta lagom mycket. Närmast åkern eller betesmarken lämpar sig lågväxande buskar som slånbär och närmare skogen kan man lämna exempelvis rönn och sälg.

– Glöm inte bort att kraftledningsgator eller vägkanter är alternativa ställen för skogsbryn, säger Nicklas Jansson.

Längre in i skogen pratade Boxholms Skogars ekolog David Ek om en annan enkel men effektiv åtgärd för att främja den biologiska mångfalden; att lämna död ved. Kanske den enklaste av dem alla, för man behöver ju inte göra någonting. I synnerhet små skogsägare kan bidra med mer här, är David Eks uppfattning.

David Ek Foto: Jens Fältskog

– Ha inte för stor städiver ute i skogen, exempelvis efter en storm. Lämna något enstaka träd, gärna om det ligger lite skuggigt, tipsar han.

Detsamma gäller stående döda träd efter barkborreangrepp. Så länge de inte riskerar att falla och skada någon utgör de här stammarna fina miljöer för flera av barkborrens naturliga fiender, exempelvis myrbagge, allmän barkbock och tallrödrock.

– Myrbaggen äter både larver och fullvuxna granbarkborrar. En bra fiende som gynnas av död ved, säger Nicklas Jansson.

Ytterligare ett exempel på relativt enkel skogsskötsel som gynnar biologisk mångfald är att glesa ur kring stora lövträd för att få in mer ljus. En åtgärd som Boxholms Skogar använder sig ganska flitigt av, enligt David Ek.

– I det här beståndet kommer vi att ta bort granen för att gynna inslaget av ek som finns. Just här har det tidigare varit åkermark och då vill vi främja ekarna som har stått här länge. Det finns också ett floravärde kopplat till tidigare betestryck, säger han.

Här ska granen bort till förmån för stora gamla ekar som växer där det tidigare varit betesmark. Foto: Jens Fältskog
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Magnus tar över Skogsavdelningen efter nya gd:n
SkogsJobb