Forskare vid Mittuniversitets centrumutbildning FSCN presenterar sin innovation.
— För pappersindustrin har hög energiförbrukning länge varit ett problem. Det har krävts mycket elenergi för att framställa i synnerhet mekanisk pappersmassa. En av orsakerna är att träflisen inte anpassats till den massatillverkningsprocess den är avsedd för. Oavsett om den sedan skall användas till kemisk eller mekanisk massatillverkning så har man av tradition bearbetat och flisat veden på samma sätt, säger Lisbeth Hellström, teknologie doktor vid Mittuniversitet.
Flisen som används för mekanisk massatillverkning blir onödigt ”hårdbearbetad” och därigenom energikrävande. Tillsammans med sina kollegor vid Mittuniversitet i Sundsvall och vid Universitet i Trondheim, insåg Lisbeth Hellström att en annan metod vid flisningen kunde ge avsevärda energibesparingar. Lösningen var att öka andelen fibersprickor i flisen.
— Kort sagt, en mer brutal flisning, framhåller Lisbeth med ett skratt.
För att anpassa flisen bättre för mekanisk massa gjordes en förändring av flishuggens så kallade stupvinkel. Veden trycktes då ihop avsevärt mer vid flisningen. Resultatet blev fler sprickor i flisen.
— Man kan säga att flisen förbehandlas. Något som gör att det inte krävs lika mycket elenergi vid den efterföljande processen och massatillverkningen, framhåller Per Gradin, professor i hållfasthetslära, och förklarar att det kan röra sig om en energibesparing av i runda tal 50-100 kronor per ton torrtänkt massa. I sammanhanget betonar han även att kvalitetsmålen är viktiga.
Lisbeth Hellström beskriver besparingen i andra termer och säger att energibesparingen för en massatillverkare som producerar ungefär 500000 ton mekanisk massa kan minska sina kostnader för elenergi med mellan 40 och 60 miljoner kronor per år.
Men en processoptimerad flisframställning ger inte endast vinster i form av energibesparing. Man anser sig även kunna räkna hem ytterligare fördelar i form av minskad kemikalieanvändning vid massatillverkningen, då den ökade sprickbildningen i veden gör att tillsatta kemikalier lättare absorberas.
Än så länge befinner sig projektet på forskningsstadiet. Men inom ett år hoppas Lisbeth Hellström att det första industriellt storskaliga försöket är på gång.
— Vi har kontakter med industrin för att prova tekniken. Men vilka de är vill jag inte avslöja då inget är klart.
Idén är givetvis patentansökt. Och går allt i lås kan den massaindustri som satsar på produkten kamma hem stora konkurrensfördelar och samtidigt genomföra en stor miljövinst.
Text: Per Ericsson Foto: Mittuniversitetet