Svenska kyrkan har tillsatt en skogsutredning med syfte att säkerställa ett så hållbart skogsbruk som möjligt på sina marker.
De ekonomiska kalkylerna blev, som SKOGEN tidigare skrivit om, ifrågasatta ganska snart efter att utredningen presenterades i höstas.
Sedan dess har tongångarna höjts, både från dem som stöder utredningen och de som kritiserar den.
Till anhängarna hör kyrkopartiet Himmel och jord som i en debattartikel i Kyrkans tidning vill se en omställning till ett naturnära skogsbruk. Det är ett faktum att kalhyggen får medlemmar att lämna kyrkan, skriver de.
Även rennäringen ser mycket positivt på förslagen om att exempelvis skydda hänglavskogar.
Från kritikerna handlar mycket om att kostnader för ökade avsättningar och naturhänsyn underskattas. Enligt skogsutredningen skulle omställningen kosta ungefär 100 miljoner kronor årligen i minskade intäkter.
Men beräkningarna visar på en otillräcklig analys, anser flera kritiker som exempelvis Lunds stift. De ifrågasätter också att en så komplex fråga ska skötas av en enmansutredning.
Det tycker inte heller samarbetsorganet Enso, där kyrkans stiftsjägmästare och egendomsnämnder ingår.
Enso beställde kompletterande analyser från SLU, alltså samma universitet som gjort de första beräkningarna i skogsutredningen. Denna gång användes dock annan indata med ett mycket annorlunda resultat som följd. Under en tioårsperiod skulle den genomsnittliga avkastningen minska med 250 – 300 miljoner kronor årligen, enligt de nya analyserna.
Kompletteringarna har väckt skogsutredaren Göran Enanders irritation. I en skrivelse till kyrkostyrelsen, som bland annat DN tagit del säger han att ”det trixas med siffror”. Han säger också att Enso beställt utredningarna i syfte att påverka remissinstanserna.
Göran Enander beskriver det som ett sätt att kortsluta remissförfarandet. Detta medan vissa debattörer, som skoglig doktor Peter Holmgren i ATL, anser att det snarare handlar om en normal ”second opinion” för att få en mer nyanserad bild.
Konflikten späs på av uppgifter i Supermiljöbloggens granskning. Där återges en mejlkorrespondens som visar att beställningen av kompletterande utredningar från SLU gjorts under viss påtryckning från kyrkans representant, med dolda hot om indragen finansiering om inte utredandet blir av.
I svallvågorna av skogsutredningen blossar även klimatdebatten upp. Meningarna går i sär gällande effekten av att en större del av kyrkans betydande skogsinnehav ska lämnas orörd, liksom att trakthyggesbruk delvis byts mot andra metoder.
Och än är inte sista ordet sagt.
Remisstiden pågår till 25 februari. Alla församlingar pastorat och stift har inbjudits att svara på remissen.
Men det går även för icke ordinarie remissinstans, som privatpersoner och organisationer, att mejla synpunkter till Svenska kyrkan.
Tanken är att omställningen ska träda i kraft första januari 2026.
Förslag ur kyrkans skogsutredning:
- 20 procent av den produktiva skogsmarken ska avsättas för att värna biologisk mångfald och klimat till år 2030.
- På 47 procent av marken ska anpassat trakthyggesbruk bedrivas, det innebär bland annat förlängd omloppstid med 20 procent över lägsta slutavverkningsålder. Generell hänsyn förstärks och ska omfatta 15 procent.
- På 33 procent av den produktiva skogsmarken bör naturnära skogsbruk bedrivas som småskaligt skogsbruk med varierade mål.
- På åtta procent ska magra tallskogar anpassas efter rennäringens behov, bland annat genom hårdare gallring och begränsad markberedning.
- Hyggesfritt, i form av luckor och överhållen skärm, föreslås på 15 procent.
- På tio procent vill man ha blädning.
- Intäkterna bedöms minska med en fjärdedel, eller 100 miljoner kronor per år.