Brandflyg viktigt vapen mot storbränder

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Ljusdal 2018. Foto: Karin Lepikko.
Spaningsflyg och bättre beredskap för eftersläckning är nödvändiga åtgärder för att undvika en ny brandsommar, enligt Skogforsk.

Med tidig upptäckt och effektiv eftersläckning kan vi slippa en upprepning av förra sommarens storbränder.

Annons
Annons

– Vi behöver brandflyg för att tidigt kunna upptäcka om det börjar brinna någonstans. Vi behöver också ha helikoptrar i beredskap som snabbt och kraftfullt kan bekämpa branden, särskilt i otillgängliga områden. Dessutom måste vi se till att brandvakterna, som tar över ansvaret från räddningstjänsten, har rätt kunskaper och resurser, säger Rolf Björheden på Skogforsk i ett pressmeddelande.

Dessutom behövs gemensamma övningar mellan skogsbruk och samhälle, inte minst för att säkerställa eftersläckningen. Det visar erfarenheter från förra sommaren.

– Den absoluta huvuddelen av arealen som brandhärjades berodde tyvärr på att den första släckningen inte genomförts fullt ut och att man saknat kunskap och utrustning vid efterbevakningen, säger Rolf Björheden.

När en brand tilltar efter att den nästan släckts blir den snabbt så intensiv att den inte längre går att släcka. Målsättningen är att vi inte ska hamna i den situationen, enligt Rolf Björheden.

– Då handlar det istället om att försöka begränsa ett område där skogen tillåts brinna. Samhälle och skogsnäring måste nu i samverkan säkerställa resurser för snabb brandbekämpning och säker efterbevakning. Dessutom måste förmågan till ledning, praktisk brandbekämpning och samverkan övas för att säkerställa ett effektivt arbete, säger han.

Läs mer i rapporten Effekter på svenskt skogsbruk av sommaren 2018 i Skogforsks kunskapsbank. Hör mer om skogsbrukets arbete mot skogsbrand i  podden Skogssanningar

 

 

Publicerad:
  • Blommande gran

    Efterlängtat blomår bär frö

    FÖRYNGRING. Skogsbruket ­gläder sig åt blomning i frö­plantagerna. Tack vare förra årets varma sommar var förutsättningarna goda i år. Nu ­samlas frön in efter flera års brist och höga prisnivåer.
  • Annons
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Annons
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Annons