Branddrabbad skog har hemlig kvävekälla

12 september 2025 För att skog ska kunna växa upp igen efter en brand krävs kväve. När forskare studerade varifrån skogen hämtar det, stötte de på ett mysterium.

Branddrabbad skog har hemlig kvävekälla
Arkivbild.

De boreala skogarna, alltså barrskogsbältet längs Skandinavien, Ryssland och Nordamerika, är viktiga för koldioxidbalansen på jorden. Inte minst skogsbränderna har stor betydelse eftersom de följs av nya tillväxtperioder då kol binds in.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Tidsbegränsat erbjudande

Föreningen Skogen

Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.

  • Första månaden för 9 kronor
  • Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
  • Medlemskap i Föreningen Skogen
Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

De boreala skogarna, alltså barrskogsbältet längs Skandinavien, Ryssland och Nordamerika, är viktiga för koldioxidbalansen på jorden. Inte minst skogsbränderna har stor betydelse eftersom de följs av nya tillväxtperioder då kol binds in.

Bränderna kommer att öka i takt med klimatförändringarna, tror forskare bakom en SLU-ledd studie. Och för att förstå hur det påverkar kolbalansen måste man förstå varifrån skogen hämtar sin näring efter brand.

Forskarna valde att titta på kväve som är nödvändigt för återväxten. De studerade data från 18 brandområden på norra halvklotet.

Man upptäckte bland annat att en stor andel lövträd i den nya skogen, som björk och asp, tog upp mer kväve än där barrträd dominerade.

Men när forskarna tittade på varifrån kvävet kom, väcktes ett stort mysterium. Kända kvävekällor, som regn eller organismer i mossor och rötter, stod endast för en bråkdel.

– Överlag såg vi att mer än hälften av kvävet i de boreala skogarna inte kunde förklaras av de kvävekällor vi känner till. I vissa fall var så mycket som 90 procent av kvävet oförklarat, vilket var en väldigt förvånande upptäckt. Vi var särskilt förvånade att se hur mycket kväve som lövskogar faktiskt ackumulerar och hur liten del av det vi faktiskt har en förklaring till, säger Stefan Hupperts, postdoktor vid SLU i Umeå och ledare av den internationella studien, i ett pressmeddelande.

Om vi inte fullt ut förstår hur kvävet återförs till skogen kan vi inte heller med säkerhet förutse hur mycket kol dessa skogar kan ta upp i framtiden, hävdar forskarna.

– Det är väldigt svårt att förutse med någon exakthet hur boreala skogar kommer påverkas av ett förändrat klimat om vi inte vet hur de tar upp kväve. Att hitta de här dolda kvävekällorna kommer vara avgörande, säger Stefan Hupperts.

Till den vetenskapliga artikeln

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida