Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
De boreala skogarna, alltså barrskogsbältet längs Skandinavien, Ryssland och Nordamerika, är viktiga för koldioxidbalansen på jorden. Inte minst skogsbränderna har stor betydelse eftersom de följs av nya tillväxtperioder då kol binds in.
Bränderna kommer att öka i takt med klimatförändringarna, tror forskare bakom en SLU-ledd studie. Och för att förstå hur det påverkar kolbalansen måste man förstå varifrån skogen hämtar sin näring efter brand.
Forskarna valde att titta på kväve som är nödvändigt för återväxten. De studerade data från 18 brandområden på norra halvklotet.
Man upptäckte bland annat att en stor andel lövträd i den nya skogen, som björk och asp, tog upp mer kväve än där barrträd dominerade.
Men när forskarna tittade på varifrån kvävet kom, väcktes ett stort mysterium. Kända kvävekällor, som regn eller organismer i mossor och rötter, stod endast för en bråkdel.
– Överlag såg vi att mer än hälften av kvävet i de boreala skogarna inte kunde förklaras av de kvävekällor vi känner till. I vissa fall var så mycket som 90 procent av kvävet oförklarat, vilket var en väldigt förvånande upptäckt. Vi var särskilt förvånade att se hur mycket kväve som lövskogar faktiskt ackumulerar och hur liten del av det vi faktiskt har en förklaring till, säger Stefan Hupperts, postdoktor vid SLU i Umeå och ledare av den internationella studien, i ett pressmeddelande.
Om vi inte fullt ut förstår hur kvävet återförs till skogen kan vi inte heller med säkerhet förutse hur mycket kol dessa skogar kan ta upp i framtiden, hävdar forskarna.
– Det är väldigt svårt att förutse med någon exakthet hur boreala skogar kommer påverkas av ett förändrat klimat om vi inte vet hur de tar upp kväve. Att hitta de här dolda kvävekällorna kommer vara avgörande, säger Stefan Hupperts.