Bra tillväxt för skogstextilier

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Allt eftersom efterfrågan på skoglig textilmassa ökat har antalet fabriker i världen blivit fler. I Sverige finns två producenter. Hur ser de på framtiden?

På Domsjö Fabriker utanför ­Örnsköldsvik återupptogs tillverkningen av specialcellulosa (textilmassa) i början av 1990-talet. Den hade legat nere några år, främst av miljöskäl. Arbetet med att förbättra processen blev lyckosam och mer textilmassa producerades i takt med att pappersmassa minskade. År 2009 var den helt utfasad.

Annons
Annons

Christin Norberg, chef för produktionen på på Domsjö Fabriker,  förklarar att det  fungerar bra att använda samma process för båda kvaliteterna.
– Textilmassan kokas litet annorlunda än pappersmassan. Målet med den är ju att få cellu-losan så ren som möjligt.
Efter kokningen tvättas och bleks den, då renas den ytterligare.

Efter torkning och packning är den klar för leverans.
Christin berättar att idag är målet att öka produktionen med 30 000 ton per år till 255 000. Det mesta som produceras går det  till fabriker i Asien.
– I dagsläget har vi inte några utbyggnadsplaner, ökningen sker genom att trimma processen.

Domsjö Fabriker  använder bara barrved i sulfitprocessen. Det  skapar möjligheter.
– Vi är ett bioraffinaderi där det gäller att få ut så mycket som möjligt av trädet. Till exempel åker ligninet i sodapannorna och blir bränsle, och lignosulfonaten säljs till betongindustrin, säger Christin Norberg. 

Södra Cell i Mörrum, landets andra tillverkare av textilmassa, fick till skillnad från Domsjö fabriker investera rejält när de väl bestämt sig för att satsa på skogstextil. Bygget tog ett år och stod klart i slutet av 2011.
I Mörrum används en sulfatprocess där textilmassan tas fram av lövved.

Lång produktionskedja för skoglig textilmassa
Lång produktionskedja. Trädet (1) görs till dissolvingmassa (2) som skeppas till utländska textilfiberfabriker. Där spinns en textilfiber, antingen viskos eller lyocell, från massan. Textilfibern säljs sedan vidare till spinneri som tillverkar garn (3). Garnet säljs sedan till väveri (4) i som gör ett tyg (5) som färgas. Det färdiga tyget säljs sedan till manufaktur som tillverkar kläder (6) som säljs till klädkedjor. Ill: Per Torneus/Pictoform

 

Johannes Bogren, teknisk produktchef, berättar varför man beslutade att satsa på textilmassa.
– Ett av våra huvudsegment minskade. Trots att andra delar växte behövde vi göra något för lönsamhetens skull. Efter en ordentlig analys bestämde vi oss för textil. Det har inte varit någon jättehård satsning, men ett bra komplement till pappret. Idag används cirka tio procent av massaproduktionen till textil.
–Textilmassa har onekligen skapat en ny möjlighet för oss på Södra Cell Mörrum. Vi har fått en ytterligare avsättningsmöjlighet för veden. Årsproduktionen ligger nu på 150 000 ton, konstaterar Johannes Bogren. Under 2015 kommer vi att göra nya investeringar. Målet är att utöka produktionen till 170 000 ton.
– Fokus i debatten har legat på de kemikalier i färg och antibakteriella medel som behövs i senare led av processen, i viskosfabrikerna. Detta är dock något som man börjar få bukt med.
– Att skogstextil ökar globalt beror till stor del på att de har lägre miljöpåverkan än mycket annan textiltillverkning. Syntettyg görs av olja, och bomullen är en av våra största miljöbovar.
Johannes Bogren avslutar med att säga att det är en nackdel för textilbranschen generellt och i synnerhet för mer miljömässiga material att det inte finns någon miljömärkning för kläder.
– Märkning ger konsumenten en chans att skapa efterfrågan. Nu hoppas jag att textilbranschen gör samma positiva resa som massabruken gjort miljömässigt, avslutar han

SKOGEN 6-7/2015
 

Fakta skoglig textilmassa

Många namn. Massan benämns oftast dissolvingmassa, specialcellulosa eller textilmassa.
Produkter. Från massan produceras till exempel disktrasor, våtservetter, cellofan, korvskinn och hjälpämnen i läkemedel. Och så förstås textilier. Sveriges enda viskosfabrik ligger i Norrköping och tillverkar Wettexdukar.
Nya material. De senaste åren har fibrer som lyocell och det sidenliknande triacetat tillkommit. Lyocell påminner om bomull och är den mest hållbara av skogstextilierna. Processen är mera sluten än viskosen och kemikalierna åter-används.
Ökande efterfrågan. Fattiga länders ekonomier blir bättre och efterfrågan på kläder ökar. Detta i kombination med begränsningar i bomullsproduktionen gör att skogstextilsproduktionen nu är all time high.
Tillväxten i textilmassa är stor, den beräknas till nio procent per år fram till 2020. 2010 fanns det 22 produktionsenheter i världen. Förra året hade de ökat  till 38. Sedan 2010 har kapaciteten  ökat med 106 procent.
Polyester vanligast. Den globala textilproduktionen i är nu uppe i 90 miljoner ton. Det vanligaste textila materialet idag är polyester som är oljebaserat. Det har 63 procent av marknaden och bomull 30 procent. Viskosen har 7 procent men är den textil som växer snabbast. 

 

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • Ekprojekt kan söka pengar

    Kategorier: ekskötsel, ekskogsbruk
    Nu finns chans för såväl forskare som privatpersoner att söka anslag för ekprojekt.
  • Annons
  • Nordiskt skogsbruk har långt kvar till jämställdhet

    Det nordiska skogsbruket är i behov av arbetskraft men missar en stor outnyttjad resurs, nämligen kvinnorna. Av maskinförarna i Norden är endast några få procent kvinnor, enligt en ny rapport.
  • Anders Ekstrand

    ”Sätt en surrande skogslönn”

    På våren brukar mina stora lönnar surra så högt att det hörs in i sovrummet. Tusentals humlor söker nektar i pollen, ofta i sällskap med övervintrade fjärilar, berättar Anders Ekstrand i Sista ordet.
  • Annons
  • Staten ger pengar till omarrondering

    Kategorier: omarrondering, Skogsägare
    Regeringen vill skjuta till pengar till omarronderingen av splittrad skogs- och jordbruksmark i Dalarna.
  • Rekordmånga skogsstudenter i höst

    Den här hösten har rekordmånga börjat studera skog hos Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. 
  • Annons