Det är resultatet av den ekonomiska ”skogsdöden” bara i provinsen Saskatchewan i centrala Kanada. Och situationen är liknande i hela landet. 45.000 jobb i skogsnäringen har försvunnit under samma tid, ofta i små orter där få andra jobb finns att få.
Förklaringarna är flera. Landet håller än så länge ställningarna som världens största exportör av skogsprodukter.
Men 75 procent brukar gå till USA och den handeln går uselt. I bostadskrisens USA har husbyggandet kollapsat, och trä används normalt flitigt i nordamerikanska hus. Det nya handelsavtalet mellan de båda länderna tynger Kanadas export med tullavgifter och till råga på allt har den kanadensiska dollarn nästan kommit ikapp US-dollarn, tidigare var den bara värd drygt hälften.
Anpassningen till de nya förhållandena går dåligt. Och mycket av skulden lägger skogsfolk på provinsregeringarna. Det är politikerna som bestämmer över skogstillgångarna och säljer avverkningsrätter eller brukningslicenser.
En som har studerat förmågan att anpassa sig till nya tider är Mark Johnston vid Saskatchewan Research Council. Han besökte Umeå under SLUs och IUFROs internationella konferens om skogsbrukets anpassning till klimatförändringarna.
— I det här trängda läget har branschen ingen god förmåga att anpassa sig till globaliseringen — och inte heller till klimatet, konstaterar han.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se