Bolån och virke – sök och ersätt

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Ungefär så här lät det i radioprogrammet Plånboken i sommar: ”Virkesköparna har fått mycket kritik för hur de redovisar sina priser. Därför måste de sedan 1 juni redovisa ett snitt på vad virkessäljarna faktiskt får betalt. Det ska förhoppningsvis göra det lättare för oss skogsägare att förhandla oss till ett bättre pris. Vilket många tycker är knepigt.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareAtt jämföra bolag när man ska sälja virke har långt ifrån varit en självklarhet. Så här säger en skogsägare:
– Jag gick till den köpare jag alltid använder. Jag gjorde inga jämförelser, jag litade på att min rådgivare skulle ge mig det bästa.
Men det har funnits stora skillnader mellan vad folk fått betalt. Vad säger du, Åsa Thalén, avdelningschef på Finansinspektionen?
– Vi vill se ökad öppenhet kring virkespriserna. I dag vet jag inte vilket pris jag får och vad min granne får.

Annons
Annons

Så lät det alltså – nästan. Programmet handlade egentligen om banker och bolån, men likheterna med virkesmarknaden är så slående att troligen varje skogsintresserad tänkte in ett byte av orden:
• I båda fallen berörs hundratusentals hushåll i Sverige som gör en av sitt livs stora affärer.
• I båda sektorerna möter stor aktör liten.
• Båda marknaderna har inslag av för få av de stora aktörerna.
• Båda marknaderna har bristfällig transparens.
Tidigare har bankerna annonserat med listräntor, konstaterade programledaren i Plånboken. En ränta som de utgår ifrån, men som egentligen är en ränta där rabatterna inte redovisats.
Enligt Plånboken verkar bankerna nu positiva till en större öppenhet.
– Det ger oss en möjlighet att förklara vad som krävs för att man ska få en rabatt i Nordea, säger bankens bolånechef och tillägger att det nog krävdes riktlinjer från en myndighet för att det skulle bli av.

Det finns förstås argument även mot en sådan transparens i skogen. Annars hade den redan funnits. Men Skogsstyrelsen försöker ändå redovisa de faktiska priserna (men lyckas dåligt, medger man själv). I Finland finns ett fungerande system.
– Som bolånetagare ligger du i ett informationsunderläge gentemot banken, säger Åsa Thalén. Snart börjar hennes myndighet kanske titta på virkesmarknaden.

SKOGEN 8/2015

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons