Bolån och virke – sök och ersätt

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Ungefär så här lät det i radioprogrammet Plånboken i sommar: ”Virkesköparna har fått mycket kritik för hur de redovisar sina priser. Därför måste de sedan 1 juni redovisa ett snitt på vad virkessäljarna faktiskt får betalt. Det ska förhoppningsvis göra det lättare för oss skogsägare att förhandla oss till ett bättre pris. Vilket många tycker är knepigt.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareAtt jämföra bolag när man ska sälja virke har långt ifrån varit en självklarhet. Så här säger en skogsägare:
– Jag gick till den köpare jag alltid använder. Jag gjorde inga jämförelser, jag litade på att min rådgivare skulle ge mig det bästa.
Men det har funnits stora skillnader mellan vad folk fått betalt. Vad säger du, Åsa Thalén, avdelningschef på Finansinspektionen?
– Vi vill se ökad öppenhet kring virkespriserna. I dag vet jag inte vilket pris jag får och vad min granne får.

Annons
Annons

Så lät det alltså – nästan. Programmet handlade egentligen om banker och bolån, men likheterna med virkesmarknaden är så slående att troligen varje skogsintresserad tänkte in ett byte av orden:
• I båda fallen berörs hundratusentals hushåll i Sverige som gör en av sitt livs stora affärer.
• I båda sektorerna möter stor aktör liten.
• Båda marknaderna har inslag av för få av de stora aktörerna.
• Båda marknaderna har bristfällig transparens.
Tidigare har bankerna annonserat med listräntor, konstaterade programledaren i Plånboken. En ränta som de utgår ifrån, men som egentligen är en ränta där rabatterna inte redovisats.
Enligt Plånboken verkar bankerna nu positiva till en större öppenhet.
– Det ger oss en möjlighet att förklara vad som krävs för att man ska få en rabatt i Nordea, säger bankens bolånechef och tillägger att det nog krävdes riktlinjer från en myndighet för att det skulle bli av.

Det finns förstås argument även mot en sådan transparens i skogen. Annars hade den redan funnits. Men Skogsstyrelsen försöker ändå redovisa de faktiska priserna (men lyckas dåligt, medger man själv). I Finland finns ett fungerande system.
– Som bolånetagare ligger du i ett informationsunderläge gentemot banken, säger Åsa Thalén. Snart börjar hennes myndighet kanske titta på virkesmarknaden.

SKOGEN 8/2015

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons
  • Lena Larsson

    Så minskar skogsbruket utsläppen

    Skogens roll i klimatarbetet är betydelsefull och branschen slår sig gärna för bröstet så att hjälte­glorian guppar. Men skogs­brukets verksamheter i sig sörplar bränsle och genererar utsläpp och det finns stort utrymme för förbättringar.
  • Visst hopp om minskade barkborreskador

    Kategorier: granbarkborre, skogsskador
    Under 2019 minskade förökningen av granbarkborre jämfört med 2018. Det ger visst hopp om att ökningstakten av barkborreskador avtar i sommar, enligt en studie från SLU.
  • Annons