Blandskog är värsta lyxpizzan

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Sällan har väl en skoglig nyhet fått ett sådant genomslag som den från Future Forests i början av året: Blandskog är som en lyxpizza, den har ”extra allt”. Låt vara att pressmeddelandet inte gjorde jämförelsen just med en pizza, men blandskogarna har mer av både virkesproduktion, kolinlagring, biologisk mångfald, död ved och skogsbär.

Bengt EkSkogsbloggaren Marianne Eriksson påpekade snabbt att man knappast hade behövt ny forskning för att veta att olika träd har olika förtjänster och att forskningsmedlen kanske kunde läggas på något vi inte redan visste.

Annons
Annons

På SKOGENs redaktion blev vi dock förtjusta över nyheten om skogsproduktionen. Hittills har man ju bara kunnat visa på att björkskärm över granplantor ger lite högre totalproduktion. Annars verkar det svårt att åstadkomma en blandskogseffekt på tillväxten. Men tyvärr, säger en av forskarna, kan man inte ge några nya skötselknep. De har bara kollat hur det ser ut i bestånden.
–I en studie upplagd som vår kan man inte skilja på orsak och verkan, förklarar professor Jon Moen på Umeå universitet.

Men då kanske tillväxten bara berodde på att blandbestånden råkade ha högre virkesvolym? Nja, osäkert. Forskarna hade bara kollat volymen på det dominerande trädslaget.
–Vi kan inte uttala oss om vad rönen kan betyda för praktiskt skogsbruk eftersom vi vare sig har tittat på skötsel eller ekonomi, konstaterar Jon Moen. Men vi skulle gärna titta på om detta är praktiskt användbart eller inte.
Ett rakt svar, vi vet inte.

Dessa brasklappar får dock inget vidare genomslag i media såvitt jag kan se bland de 500 träffar man får på pressmeddelandets rubrik på nätet. Inte heller bland hundratals träffar på engelska.
Däremot har de flesta media noterat att blandskog, enligt forskarnas snäva definition, bara finns på 7,5 procent av den svenska skogen. Hur dumma är de svenska skogsbrukarna egentligen? undrar nog läsarna.
Först sommarens rop i debatten efter blädning, nu sjunger media blandskogens lov. Borde inte kunskapen komma först och vägvalen sen?

Nej, det har de aldrig gjort. Inte när vi började ropa på skogsvård i slutet av 1800-talet. Inte när kraven på naturhänsyn dök upp eller stoppet infördes för herbicider och DDT. Målen har alltid kommit först och lösningarna sedan. Och när forskningen en vacker dag har tagit reda på om och hur vi kan styra produktion och andra värden  genom blandskogsskötsel, då har samhällets krav för länge sedan riktats  mot något helt annat.

 

Opinion
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons