Blädning ger dyrare drivning 

19 mars En nackdel när man ställer om till kontinuitetsskogsbruk är att de sammanlagda drivningskostnaderna blir betydligt högre än vid en enda slutavverkning, visar Skogforsks beräkningar.

Blädning ger dyrare drivning 
Lars Eliasson visade räkneexempel från fyra trakter i Uppland, Västmanland och Ångermanland där man jämför blädning med trakthyggesbruk. Foto: Karin Lepikko 

Skogforsk har jämfört kostnaden för virkesuttag på fyra olika trakter varav tre sköttes med kontinuitetsskogsbruk, det vill säga uttaget gjordes med blädning. Jämförelsen beskriver enligt Lars Eliasson seniorforskare på Skogforsk, omställning från traktyhyggesbruk till blädning och skötseltypens effekter på drivningsarbetet och kostnaderna för detta. 

I de blädade bestånden följde man principen att ta ut de grövsta dimensionerna, med undantag för de fem allra grövsta träden per hektar som lämnades som naturvård. Tre av trakterna var tidigare gallrade skogar och en var helt oskött. Virkesmängden före avverkning var cirka 240 kubikmeter fast mått under bark på var och en och av detta fälldes ungefär 35 procent.  

Den samanlagda tidsåtgången för uttaget jämfördes sedan med en slutavverkning och då framgick framför allt att drivningskostnaden blev betydligt högre vid blädningen.  

Kortare drivningstid vid slutavverkning

– Drivningstiden för skördaren är ungefär 30 procent längre vid blädning än vid slutavverkning, sa Lars Eliasson, seniorforskare på Skogforsk, när han berättade om försöket vid en exkursion utanför Mora under Skogforskdagarna i höstas. 

En lägre virkeskoncentration i beståndet innebär ökade kostnader i skotningen och att man vid blädning tar ut grövre dimensioner – det vill säga mer virkesvolym per träd – kompenserar enligt honom inte de ökade körningskostnaderna.  

I ett fall var skillnaden mellan kostnaderna för blädningsuttag respektive slutavverkning inte så stor, och det var när skogen var helt oskött. 

– Det blir större diameterspridning och medelstammen sjunker. I välskötta gallrade, bestånd blir skillnaden i lönsamhet däremot större, eftersom timmerandelen är större, sa Lars Eliasson. 

Inte entydiga slutsatser

Han tycker dock inte att resultaten från kalkylerna entydigt pekar på att slutavverkning är att föredra. 

– Man får se blädning som ett aktivt val av skötsel som skogsägaren gör, ungefär som att man väljer att gallra. Det ger också ett lågt uttag, men är något man gör för att få en viss typ av skog. 

Om Lars Eliasson har några invändningar mot blädning är det snarare hur ordet används. I de flesta fall används begreppet för allt som inte är kalhyggen eller skärmar. Det blir rätt svårt att veta vad man egentligen diskuterar, resonerar han. Det är inte ovanligt med skogsägare som har en stark åsikt om att man vill undvika kalhyggen, markberedning och plantering, medan uppfattningen om vilken skog man vill skapa är desto vagare. En relevant fråga är därför: Vill man verkligen ha en fullskiktad granskog, det vill säga med träd i alla åldrar? 

– Ärligt talat, den ser väl inte så rolig ut, säger han. 

Kanske finns också hos äldre personer en något romantiserad bild av barndomens dimensionshuggna skogar. 

– Tittar man på Rikskogstaxeringen under 1950- och 1960-talen ser man att de äldre skogarna i själva verket var väldigt glesa. 

Överväg andra hyggesalternativ

Lars Eliasson vill också gärna påminna om att det finns många olika sätt att avverka ytor. Han tycker att man i större utsträckning kan överväga metoder som exempelvis skärmställning – då skogen glesas ut gradvis men fullvuxna träd också behålls som skydd för nya plantor – och andra alternativ till hyggen.  

Ett sådant som han nämnde är kant- eller korridorhuggning. Då avverkar man en remsa på mellan fem och trettio meter och utökar den sedan i etapper.  

– Korridorhuggning har jag sett utomlands. Man avverkar en krokig remsa på 15 till 20 meters bredd, de upplevs inte som hyggen alls. Det är väldigt intressanta metoder med tanke på rekreation och estetiska aspekter, sa Lars Eliasson. 

Enligt honom kan den metoden sannolikt också ge lägre drivningskostnader än andra hyggesfria metoder, som ruthuggning. 

UR SKOGEN 2/2024

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb