Björk gör störst nytta i grupp

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Om björk ska göra full naturvårdsnytta räcker det inte att lämna enskilda träd i en tät granskog. För att ha effekt på markfloran behövs grupper av flera björkar. 

Ett krav för att FSC-certifiera skogsbruket är att andelen löv är minst 10 procent under hela omloppstiden. Nya forskningsresultat visar att de positiva effekterna är rätt små om träden sprids ut i en tät granskog. För att marken ska börja blomma och grönska krävs betydligt högre andelar. Ett bättre alternativ är att koncentrera lövträden till lite större grupper. Först då kommer det tillräckligt med ljus på marken för att ge effekt. 

Annons
Annons

Hur mycket björk som krävs för att ge en bra effekt beror på flera faktorer. 

– Det bör vara ett flertal träd och grupperna bör inte vara alltför långt ifrån varandra eftersom fröerna från markfloran bör ha möjlighet att sprida sig i landskapet, säger Per-Ola Hedwall, i ett nyhetsbrev från SLU Skog i Alnarp.

Han har tillsammans med Adam Felton undersökt 29 bestånd gallrad granskog i Götaland. 

Där mättes bland kärlväxternas utbredning och över 100 olika arter registrerades, däribland åkerfräken, blåklocka, daggkåpa, gökärt, smultron och nattviol. Många av arterna förknippas med mer öppna miljöer som idag ofta är undanträngda till vägkanter och dikesrenar.

Artrik flora lockar dessutom fjärilar, humlor och andra pollinerande insekter. 

Forskarna såg  ett väldigt tydligt samband. Enstaka, eller ett fåtal björkar gör knappt någon skillnad på fältskiktet i de täta, virkesrika, bestånden.

– Att, som certifieringen kräver, blanda in 10 procent löv bland granarna har en försumbar effekt på markvegetationen om de inte står i lite större grupper. Möjligen kan enskilda träd ha positiv betydelse för fågellivet, men här väntar vi ännu på resultat. säger Per-Ola Hedwall.. 

Per-Ola Hedwall och Adam Felton har tidigare visat hur allt tätare och mörkare granskogarna påverkar markfloran negativt. Lingon och blåbärsris har minskat och ersatts av mossor som trivs bättre i mörkret.

 

Publicerad:
  • Skogspris till Kerstin Ekman

    Författaren Kerstin Ekman har utsetts av Föreningen Skogen till årets mottagare av Greve Carl Bernadottes skogspris. ”Hennes författarskap ger ovärderlig inspiration till vårdandet av skogens kulturella, sociala, andliga och biologiska värden”, säger föreningens generalsekreterare Bengt Ek.
  • Annons
  • Belönas för uppsving för trähusbyggande

    Utvecklingen av korslimmat massivträ har gett byggandet av höga trähus ett uppsving världen över. Nu belönas Gerhard Schickhofer från Österrike, som drivit på utvecklingen, med Marcus Wallenbergpriset 2019.
  • Färre skador på fornlämningar

    Utbildning har gjort att skador på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk minskar kraftigt.
  • Annons
  • Tusentals bihotell i Södras skogar

    Kategorier: naturvård, Skogsvård, Södra
    För att öka mångfalden i naturen placerar Södra ut 5 500 bihotell i medlemmarnas skogar och trädgårdar. Hotellen riktar sig till målgruppen solitärbin och Södra hoppas på gäster redan i vår.
  • ”Tusen klassrum i skogen”.

    I dag på den Internationella skogsdagen uppmärksammar FN-organet Svenska FAO-kommittén bland annat  Skogen i Skolans verksamhet med tusen klassrum i de svenska skogarna.
  • Annons