Björk gör störst nytta i grupp

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Om björk ska göra full naturvårdsnytta räcker det inte att lämna enskilda träd i en tät granskog. För att ha effekt på markfloran behövs grupper av flera björkar. 

Ett krav för att FSC-certifiera skogsbruket är att andelen löv är minst 10 procent under hela omloppstiden. Nya forskningsresultat visar att de positiva effekterna är rätt små om träden sprids ut i en tät granskog. För att marken ska börja blomma och grönska krävs betydligt högre andelar. Ett bättre alternativ är att koncentrera lövträden till lite större grupper. Först då kommer det tillräckligt med ljus på marken för att ge effekt. 

Annons
Annons

Hur mycket björk som krävs för att ge en bra effekt beror på flera faktorer. 

– Det bör vara ett flertal träd och grupperna bör inte vara alltför långt ifrån varandra eftersom fröerna från markfloran bör ha möjlighet att sprida sig i landskapet, säger Per-Ola Hedwall, i ett nyhetsbrev från SLU Skog i Alnarp.

Han har tillsammans med Adam Felton undersökt 29 bestånd gallrad granskog i Götaland. 

Där mättes bland kärlväxternas utbredning och över 100 olika arter registrerades, däribland åkerfräken, blåklocka, daggkåpa, gökärt, smultron och nattviol. Många av arterna förknippas med mer öppna miljöer som idag ofta är undanträngda till vägkanter och dikesrenar.

Artrik flora lockar dessutom fjärilar, humlor och andra pollinerande insekter. 

Forskarna såg  ett väldigt tydligt samband. Enstaka, eller ett fåtal björkar gör knappt någon skillnad på fältskiktet i de täta, virkesrika, bestånden.

– Att, som certifieringen kräver, blanda in 10 procent löv bland granarna har en försumbar effekt på markvegetationen om de inte står i lite större grupper. Möjligen kan enskilda träd ha positiv betydelse för fågellivet, men här väntar vi ännu på resultat. säger Per-Ola Hedwall.. 

Per-Ola Hedwall och Adam Felton har tidigare visat hur allt tätare och mörkare granskogarna påverkar markfloran negativt. Lingon och blåbärsris har minskat och ersatts av mossor som trivs bättre i mörkret.

 

Publicerad:
  • Skogforsk blir kvar i Sävar

    Kategorier: Skogforsk, Norrbotniabanan
    Norrbotniabanans sträckning drabbar inte Skogsforsk försöksstation i Sävar. Det står klart efter Trafikverkets beslut.
  • Annons
  • ”Var fjärde avverkning kan stoppas”

    Var fjärde avverkning i nordvästra Sverige riskerat att stoppas med Skogsstyrelsens nya metod för att inventera nyckelbiotoper, enligt LRF.
  • Skogsbruk i Laos

    Här byggs välfärd med hållbart skogsbruk

    BELÖNAD. I Laos får degraderad skogsmark nytt liv. Guldkvistbelönade jägmästaren Martin Forsén är vd för det svenska bolaget bakom idén, Burapha Agro-Forestry.
  • Annons
  • ”Skogsstyrelsens beslut nedgraderar nyckelbiotoperna”

    DEBATT. Det fanns en gång en tid då bevarandet av nyckelbiotoper, våra allra mest skyddsvärda skogar, var något att vara stolt över i det svenska skogsbruket  Idag har nyckelbiotoperna istället blivit ett skällsord och ett politiskt slagträ. Men det finns en oprövad väg framåt, skriver flera företrädare för naturvårdsorganisationer.
  • Nya kriterier för nyckelbiotoper i nordväst

    Skogsstyrelsen har beslutat att det ska ställas högre krav än tidigare för att ett skogsområde ska klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige.
  • Annons