Biotop blir ­bijouteri

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Alla kunde hålla sig för skratt när Föreningen Skogen och Kristdemokraterna bjöd in till Skogens dag i riksdagen nyligen. Skogs­ägaren Kristina Brouneus beskrev hur hon hade fått 45 procent av fastighets­värdet låst av en nyckelbiotop några veckor före planerad avverkning. De köande virkesköparna hade snabbt dragit sig ur och nu stod hon där.

Ansvaret för stora nyckelbiotoper är ett segdraget problem. Allt fler entreprenörer får den olustiga uppgiften att preventivhugga, hugga bort naturvärden ”i tid”. Det sägs ofta att situationen beror på statligt intrång i äganderätten, men i själva verket är skogs­ägareföreningarnas och bolagens köpvägran helt enkelt en fråga om marknadskrafter. 

Annons
Annons

SKOGEN 5/2018Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova 3 nr för 149 kr. Digitala utgåvor ingår»
Å andra sidan blir den marknadsdrivna miljöcertifieringen ­samtidigt irrelevant för skogsägaren: Den duger inte som garant för marknadens acceptans av naturvården.

Biotoplotteriet kommer i och för sig inte att driva skogs­ägarna att hugga bort alla miljövärden. De skulle aldrig lyckas. I takt med att naturhänsynen från 1980-talet och framåt växer in i skogen kommer allt fler bestånd få nyckelbiotopskvaliteter. Det går inte att stoppa dessa biotopers framväxt. Det visar redan dagens täta förekomst av nyckelbiotoper i det hårt brukade Roslagen.
Samtidigt har Skogsstyrelsens tolkning av begreppet vidgats. 

En gång handlade det om ganska små raviner och andra skogens pärlor. Men i takt med utvecklingen blir biotoperna troligen skogens bijouterier. Vackra och bra och allas egendom i rika mått.
Ibland hör man en förhoppning om att staten ska köpa ikapp sig på biotoperna. Det lär vara utsiktslöst. Med det statliga målet för biologisk mångfald kommer de så småningom att omfatta en allt större del av skogsmarken. En annan lösning som före­slagits är att helt sluta inventera dessa mångfaldsrika biotoper, för att slippa se dem. En faktafientlig ström i tiden.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareVisst behöver staten bidra med utbytesmark och ökad ersättning. Men bollen ligger framför allt hos virkesköparna. De måste självständigt definiera vilken skog de vill undanta från skogsbruk utöver vad lagen kräver. Inte lägga det ekonomiska ansvaret i händerna på enskilda skogsägare, definitionen i händerna på staten och marknaden i händerna på miljörörelsen.

Både virkesodling och miljövärden hotas när marknad och mångfald hamnar i vanrykte hos enskilda skogsägare. Det vore synd om preventivhuggningarna blir en hel folkrörelse av privat­personer som riskerar att bli sittande med Svarte Petter, i stället för att glädjas över skogens bio­logiska mångfald.

SKOGEN 5/2018

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och VD
  • Torkan tog många plantor

    Den extremt varma sommaren har gjort att många skogsplantor i de värmländska skogarna torkat. Det visar de skadebesiktningar som Skogsstyrelsen gjort.
  • Annons
  • Så gick det för banbrytande skogsbruk

    Föreningen Skogens Höstexkursion 2018 inleddes med historien om trakthyggets fader Joel Wretlind och dagarna tillbringades i hans fotspår i Malå och Lycksele. Utöver Föreningen Skogen var Sveaskog exkursionsvärd. 
  • Förarlös timmerbil

    Förarlöst om två år?

    TRANSPORT. En batteri­driven timmerbil utan förare kan fara fram på vägarna redan 2020. Det hoppas det svenska företaget Einride.
  • Annons
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Annons