Våra skogsvägar är oftast de yttersta förgreningarna till kommunala och statliga vägar. Skogsägareföreningar såsom Södra och skogsbolagen har gett i uppdrag till Biometria att kartlägga vägstandarden. Köparna av virke gör detta utan att säljarna – skogsägarna – fått ge sina synpunkter. Någon kontakt med skogsägaren före inventeringen av en fastighets skogsvägar sker inte. Tvärtom meddelar Biometria att skogsägarna inte har gett dem något uppdrag så de har ingen anledning att ha kontakt med skogsägare.
VARFÖR DUBBELARBETE?
Några markeringar i fält görs inte av Biometria. Skogsägaren hänvisas i stället till skogstjänsteman som i efterhand ska förklara var i fält markeringar behöver göras för att påvisa brister som ska åtgärdas. Markeringarna behövs eftersom många vägentreprenörer saknar kännedom om de nya reglerna.I Biometrias krav anges till exempel inte vad som gäller för stenmurar utanför själva körbanan eller när en nedklassning görs på grund av att vägkropp saknas och så vidare. Ofattbart med ett sådant dubbelarbete!
Från och med 2021 gäller nya krav för körbanans bredd på raksträckor, vägkurvor, vändplaners utformning, inbackningsvägar med mera. Det innebär att olika regler kan gälla för två vägar som ansluter till varandra. Regelsystemet för kommunala och statliga vägar följer exempelvis andra normer än de privata hos bland andra Trafikverket. Dessa regler tillämpas till exempel vid den nu omfattande fiberutbyggnaden på landsbygden.
OLIKA REGELSYSTEM
I praktiken är det inte acceptabelt med olika regelsystem.
Skogsvägen kan till exempel vara godkänd för lastbil med släp medan anslutande väg ut till större allmän väg endast tillåter lastbil utan släp.
Biometria lämnar vägdata för skogsbilvägar till den nationells vägdatabasen utan att markägaren kontaktas. Detta trots att denne kan bli mycket berörd, exempelvis när en traktorväg eller skotarväg, ej avsedd för lastbilstrafik, registreras över gårdstomter med störningar för boende och ökad stöldrisk som följd..
Biometria uppger på sin hemsida att skogsvägarna ska ombesiktas minst vart femte år. Det skulle innebära betydande kostnader för de många skogsvägar i småskogsbruket som inte används särskilt ofta. Målet förbättrad vägstandard kan ju uppnås genom att säljare och köpare är överens om vad som behöver göras inför en avverkning, när exempelvis kantstenar behöver tas bort så är de ju borta en gång för alla. Dessa regelbundna ombesiktningar av ”myndigheten” Biometria måste stoppas.
PÅPEKANDEN KAN RÄCKA
Mindre fel kan påpekas utan krav på ombesiktning. Det görs ju vid bilbesiktningar. Ett exempel: nedklassning av vägen görs beroende på att något enstaka, kvistat träd lämnats stående utanför fyra metets körbanan. Men skogsbrukaren kan ha velat lämna det kvar tills nästa avverkning i stället för att fälla det och bli liggande med risk för barkborreskador. Det räcker ju att detta mindre fel endast påpekas vid besiktningen.
Köparna, det vill säga skogsbolagen och Södra, kräver redan nu att om vägar och vändplats inte är godkända för lastbil med släp ( framkomlighetsklass 1 -2 )ska transportavdraget höjas för säljaren
MÅSTE FÅ LÖNSAMHET
Dålig lönsamhet i skogsbruket gör att det inte är lönande att ta hand om mindre partier virke från många små skiften som finns i södra Sverige. Detta ökar risken för att barkborreangrepp breder ut sig. Nya inventeringar i södra Sverige visar att hela tre fjärdedelar av skadade träd står kvar i skogarna. Detta är alarmerande. Riksskogstaxeringen och SLU har 2020 visat på en betydande minskad råvarutillgång.
Vi behöver ett lönsamt och välskött skogsbruk, inte fler myndighetskrav som ökar våra kostnader.
Låt inte Biometria bli en ny myndighet för skogsbruket!
KARIN BRUNSBERG
Skogspraktiker sedan 70-talet
Blekinge