Gran ger pengar men är inget för viltet att äta. I granplanteringen är det viktigt att bevara de kantzoner och ytor med foder som finns inne i skogen, till exempel mot mindre kärr eller luckor.
Och om man blandar upp granen med bara lite tall blir det genast stor skillnad. Då får kvistfoderträd, blåbärsris och ljung, som är en mycket viktig födoresurs, en chans att etablera sig och växa till.
–Vad gäller kraftledningsgator så se till att få ett avtal där fodret blir kvar, alla bolag vill inte lämna kvar det. De bästa avtalen sparar alla RASE-arter (rönn, asp, sälg, ek) och betad tall, säger Magnus Strandberg på Skogssällskapet.
Skogsvägar ska ha en kantzon på två till fem meter, både för viltet och vägskötselns skull. Tänk på zonen redan vid planteringen. Markbered ut till kanten, men plantera inte på sista biten.
–Om du markbereder kommer RASE-träden av sig självt. Det är betydligt vackrare med sly och bärris än en kompakt granskogskant.
I det här sammanhanget kan man söka bidrag från Skogsstyrelsen för att skapa och gynna bryn. Nokås-stödet ersätter 70 procent av godkända kostnader om det blir minst 4000 kronor. Det kan användas för att hugga fram sluttande bryn och plantera bärande träd och buskar.
Ju mindre tall man har, desto mer problem blir det. På stora ytor rör sig djuren mer, och de äter med stor urskiljning. Inte ett träd på en gång utan plockäter, ungefär som på ett mingel-party.
–Älgen behöver tall, men den kan ju också fylla magen med annat som den gillar bättre.