Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Den planerade slutavverkningen gällde cirka 11 hektar i en hundraårig granskog. Med motiveringen att skogen ligger intill en sjö där den fridlysta gölgrodan finns, förbjöds avverkningen av Skogsstyrelsen.
Däremot fick skogsägarna rätt att göra en gallring på knappt sex hektar. Virkesuttaget skulle motsvara ungefär 35 procent av den tilltänkta slutavverkningen.
Begränsningen innebär 837 000 kronor i förlorade intäkter, enligt ett pressmeddelande från Mellanskog som bistått markägarna.
Men någon ersättning blir det inte till markägarna. Det meddelar Mark- och miljödomstolen i en dom som kom härom veckan.
Det handlar visserligen om ett betydande intrång, resonerar domstolen. Men eftersom det inte är ett totalt avverkningsförbud kan man inte hävda väsentlig påverkan på pågående markanvändning – och då ges heller inte rätt till ersättning, fortsätter man.
Resonemanget lutar sig mot en dom i Högsta domstolen 2023 som gav Hargs bruk rätt till ersättning. Skillnaden då var att hela den anmälda slutavverkningen förbjöds av artskyddsskäl, även inlåst mark påverkades.
Domen har dock kritiserats för att vara otydlig. Den säger exempelvis att det måste råda speciella omständigheter. Begränsningarna måste vara så betungande att det inte framstår som rimligt att markägaren ensam tar de ekonomiska konsekvenserna.
Exakt vad detta innebär har visat sig vara öppet för tolkningar.
Marie Wickberg är hållbarhetschef på Mellanskog och den som har stöttat markägarna som nu nekas ersättning. Hon vill se en politisk förändring.
– Att få ersättning med grund i Harg-domen är uppenbarligen som att passera ett nålsöga iklädd sumodräkt. De enda som faktiskt fått ersättning från staten för de långtgående inskränkningarna i äganderätten är ett större aktiebolag. Ingen enskild markägare har hittills kompenserats med en enda krona. Tycker våra politiker att det är rimligt, undrar hon.
Mellanskog och markägarna har också invändningar mot att Skogsstyrelsen förordar gallring.
Det, menar de, går emot myndighetens egna rekommendationer som säger att gallring innebär risker både för stormskador och insektsangrepp i just gammal granskog.
KARIN LEPIKKO