Nationellt har hjortdjurens betesskador på skogen minskat under det senaste året, från tolv till nio procent.
Det visar Skogsstyrelsens sammanställning som nu omfattar samtliga landsdelar. Idag presenterades resultatet för Norrland som var sist ut i sammanställningen. Där, liksom för landet som helhet, minskar årsskadorna på unga tallar.
I norra Norrland är skadenivån tio procent mot 13 procent i fjol. I södra Norrland har den sjunkit till åtta procent mot tio procent förra året.
Även sett till en längre period, sedan 2016 då resultaten började presenteras, minskar skadorna i de norrländska skogarna. I södra Norrland var minskningen under decenniet sex procent.
Skadenivåerna varierar dock över landet. Svealand ligger kvar på samma nivå som i fjol, nämligen elva procent. Skogsstyrelsen beskriver det som att landsdelen sedan flera år står och stampar utan tydliga förbättringar.
I Götaland, däremot, talas om en positiv trend. Skadenivån vid senaste mätningen i år var tio procent. Det är en minskning med ett par procent sedan i fjol. Trenden har varit liknande de senaste åren, sedan 2019 har skadorna sjunkit med fem procent. Inget av länen i Götaland har ökade skador.
Sett till landets älgförvaltningsområden syns även här en stor variation, men också ett nedslående faktum. Skadorna ligger på mellan fem och 20 procent i de flesta områden, varav merparten har långt kvar till målet.
Endast sex områden i landet ligger inom målet för en tolerabel skadenivå som är maximalt fem procent, uppger Skogsstyrelsen.
– Färre skador är glädjande och visar att det långsiktiga arbetet som gjorts med att få balans mellan mängden vilt och dess tillgång till mat börjar ge resultat. Men det går sakta och allt för många älgförvaltningsområden ligger högt över målet. Därför krävs det fortsatt ett gemensamt ansvarstagande och uthållighet från alla parter inom viltförvaltningen, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Äbin mäter också andelen tall eftersom rik tallförekomst är ett sätt att minska betesskadorna. En dryg tredjedel av älgförvaltningsområdena når målet om att ha tall på 80 procent av de magra så kallade tallmarkerna.
På mellanmarker, där både tall och gran trivs, är resultatet bättre och två tredjedelar av områdena uppnår målet att minst 25 procent av arealen ska bestå av tall.
– Fler tallplantor och ökad mängd lövträd som djuren tycker om är insatser som ökar mängden mat till hjortdjuren. Större variation är viktigt också för att öka möjligheten för skogar att växa upp i ett föränderligt klimat med riskfaktorer som storm, torka och insektsangrepp, säger Lennart Svensson.
Fakta Äbin: Med årsskada menas en viltskada som tillkommit under perioden mellan föregående vegetationsperiods start fram till vinterns avslutning. Inventeringen görs på våren strax före lövsprickning. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt.
Siffror på nationell och länsvis nivå bygger på årsvärden. Siffror för enskilda älgförvaltningsområden bygger på en sammanvägning av de tre senaste inventeringarna. Källa: Skogsstyrelsen.