Det visar ett examensarbete från Skogsmästarskolan som är genomfört på SCAs skogsförvaltning i Jämtland.
Bolagets planerare lämnar i genomsnitt 3,6 procent av virket som naturhänsyn. Men skördarförarna lägger sedan på ytterligare en tredjedel, 1,2 procent. Det var den ovanligt höga andelen naturvård i just Jämtland som fick bolaget att beställa undersökningen.
Under fältarbetet visade det sig att skördarförare ofta lämnar vanlig gran, inte grova lövträd, och att det lämnas större partier skog som naturvård vid besvärliga förhållanden, konstaterar Anders Molander som utfört examensarbetet.
Två intervjuvade maskinförare sade att de var missnöjda med betalningen från SCA och därför inte ansåg sig ha råd att lägga ner den extra tid det skulle krävas för att avverka i dessa besvärliga områden.
— Om SCA i Jämtland lämnar stor volym som i själva verket inte är god naturvård går stora värden till spillo, konstaterar Anders Molander. Varje volymprocent som lämnas motsvarar ett värde på två miljoner kronor.
Två entreprenörer menade att naturvården inte borde vara jämnt fördelad på objekten. De ville lämna mycket när objekten innehåller värdefulla miljöer och avverka allt när det inte finns något som är särskilt värt att bevara.
En annan tyckte att planeringen av naturvården gör av-verkningarna plottriga. Det blir så mycket småbitar som ska av-verkas att stordelen av virket ibland går åt till att bygga kavelbroar.
Entreprenörerna ansåg att de hade klart för sig vad SCAs instruktioner sade om naturvården.
— Men på frågan vad ett naturvärdesträd är och hur många man ska lämna per hektar var det inte så många som hade rätt. Det vekar finnas ett utbildningsbehov här, menar Anders Molander.
Text: Bengt Ek