Bertil Matérn föddes 1917 i Göteborg och var från 1941 hos professor Harald Cramér vid högskolans institut för försäkringsmatematik och matematisk statistik. 1945 blev han handplockad till Statens skogsforskningsinstitut (SFI) av professorn Manfred Näslund för att arbeta med frågor kring Riksskogstaxeringen.
Han fick i uppdrag att utreda noggrannheten i linje- och provytetaxeringar, vilket han redovisade redan 1947 i sin lic-avhandling – en klassiker inom skogstaxering. Under det året gifte han sig med fil. kand. Carin Berglund, som också hade läst vid Stockholms högskola.
Efterhand blev Bertil allmänt engagerad inom SFI, och 1949 inrättades ett kontor för matematisk statistik med honom som chef. Han var ett år stipendiat vid universitet i Iowa och North Carolina, och förordnades 1951 som speciallärare vid Skogshögskolan.
1962 sammanslogs SFI och Skogshögskolan, och en institution i skoglig matematisk statistik med professur tillkom, som Bertil uppehöll tills han efter kallelse utnämndes på den 1963. Under 1970-talet utlokaliserades högskolan till Umeå, Uppsala och Garpenberg och Bertil fick en ambulerande tillvaro fram till pensioneringen 1981.
Lic-arbetet från 1947 är ett pionjärarbete inom spatial statistik, och dess betydelse kan inte överskattas. Doktorsavhandlingen från 1960 är en milstolpe inom den spatiala statistiken och kom i nytryck 1986. Den är flitigt citerad och finner alltfler tillämpningar. Ett avsnitt benämns i facklitteraturen som ”Matérn processer”. Spatial statistik har länge varit under snabb utveckling. Då är det inte alltid som upphovsmännen är fortsatt centrala inom området, men det är Bertil!
Bertil var med i flera internationella organ och i Skogs- och lantbruksakademien. Han hade lätt för språk och kunde flera. Han var anlitad både hemma och utomlands för utrednings- och sakkunniguppdrag, inte bara skogliga. Bl.a. hade han sådana i Österrike, Mexico och Östtyskland.
Föreningen Skogen tilldelade Bertil sin Guldkvist 1982 med motiveringen att han ”får finna sig i att vara en slags institution bland majoriteten av svenska jägmästare, av honom har de nämligen fått de kunskaper de har om skoglig statistik. snabbt går han på de enkla lösningarna till stundom mycket invecklade problem. varje medarbetare som kommer den store statistikern något närmare in på livet finner en finstämd, något självironisk humorist ”
Bertil läste skönlitteratur, samlade på mynt och började under senare år släktforska.
Namnet Bertil Matérn kommer att för framtiden vara inskrivet i den matematiska statistikens utvecklingshistoria. Och Bertils många forna elever, kolleger och vänner bevarar det ljusa minnet av en god lärare, en vördad kollega och en avhållen vän.
Bo Ranneby
Gustaf von Segebaden