Med större krav på skogsägarnas naturhänsyn behöver inte 20 procent av skogen bli reservat för att nå miljömålen. Det kan räcka någonstans mellan 8 och 16 procent.
Förslaget är i korthet:
• Naturvårdsavgift införs på all produktiv skogsmark, med befrielse vid förhöjd hänsyn.
• Skogsbruket är med och bär kostnaden för reservaten. Det skulle höja motivationen för egen naturhänsyn. Reservat kan bildas snabbare än nu genom lån från Riksgälden. Återbetalningen delas lika av skogsbruket och staten.
• Planering på landskapsnivå är ett annat viktigt inslag i samhällets effektivisering av naturvården. Naturvårdsavgiften skulle kunna användas till att kompensera markägare som behöver upplåta mycket mark för skyddad skog.
Magnus Nilsson kan även tänka sig intensivodling på vissa marker för att dämpa intensiteten på andra.
Förutom att öka de ekonomiska motiven för naturvård föreslår han skärpt lagstiftning. Bland annat att skogsvårdslagen förses med ett antal nya totalförbud, som att till exempel avverka träd med vissa egenskaper. Andra krav ska göras obligatoriska och entydiga, till exempel att ett visst antal grova träd lämnas per hektar.
– Man kan invända att den här typen av fyrkantiga regler aldrig har perfekt träffbild, medger Magnus Nilsson i rapporten Minimera reservatsarealen. Men det måste vara bättre att ha approximativt rätt än exakt fel.
Dagens naturvårdspolitik kommer att diskuteras på årets Höstexkursion med Föreningen Skogen under titeln ”Skogspolitiken i praktiken”.
SKOGEN 5/2013