I Sverige utförs markberedning på mellan 150 000 och 200 000 hektar årligen. Att detta gynnar plantors överlevnad och tillväxt de första åren är väl belagt, enligt Skogforsk.
Hur det egentligen ligger till på lång sikt är relativt outforskat. Och det har funnits en oro för att markberedningen ska ge störningar och näringsläckage som istället missgynnar trädens tillväxt.
En anledning till att studier saknas är att de måste göras under mycket lång tid.
Men via ett par väl dokumenterade kvävegödslingsförsök i Hagfors respektive Nissafors har Skogsforsk kunna jämföra ytor med eller utan harvning.
Och, visar det sig, på bägge platser hade markberedning med harv en positiv effekt på trädens överlevnad även efter lång tid.
Majoriteten av avgångarna skedde under etableringsfasen, det vill säga de första fem åren efter plantering. Effekterna av harvningen låg sedan fast och endast några få procent av träden dog fram till till det sjuttonde året.
”En högre överlevnad och tillväxt hos enskilda träd efter harvning ledde till ett högre stamantal och en större volym stambiomassa, vilket pekar på att även de långsiktiga effekterna av markberedning kan vara av betydelse och bör vägas in när skogsägaren tar beslut om föryngringsåtgärder”, skriver Skogforsk.
I Nissafors orsakade harvningen ett skifte i artsammansättningen, från att domineras av lingon till att få en större inblandning av blåbär.
Hagfors var det också tydligt att harvning påverkade förekomsten av renlav negativt, den ersattes av ljung på de harvade ytorna.
Även fält- och bottenskiktsvegetationens sammansättning påverkades. Det kan vara en effekt både av den störning som harvningen en gång orsakade och att mindre ljus når ner till marken i de tätare bestånden.
När det gäller gödslingens inverkan visade det sig att när den görs tidigt missgynnas renlaven. Ju mer kväve per hektar som tillfördes desto mer minskade renlavstäcket.
Men jämfört med harvning hade tidigare gödsling mindre påverkan. Ett tydligt resultat i studien var dock att andelen renlav minskade markant efter både gödsling och harvning. Detta kan ha stor betydelse för rennäringen.
Läs mer hos Skogforsk