Barrskogsbälte som brukas binder mer kol

26 januari 2022 De intensivt brukade skogarna i det boreala barrskogsbältet, exempelvis i Sverige, fångar upp mer kol än skogar som brukas mindre, enligt en ny forskningsstudie.

Barrskogsbälte som brukas binder mer kol

De boreala skogarna utgör 30 procent av världens skogar och tio procent av den globala landytan. Nu har utvecklingen av kolförrådet för första gången studerats i de här skogarna.

Studien ingår i en rapport gjord av 25 forskare. De har jämfört skogar som brukas relativt intensivt, som i Sverige, Norge och Finland, med mindre brukad skog i Kanada och Ryssland. Även boreala skogar i Alaska, som inte brukas alls, har studerats.  

Forskarnas slutsats är att kolförrådet ökar med mer intensivt skogsbruk. Trots att avverkade volymer ökade under den undersökta perioden, så ökade också kolförrådet i skogslandskapets träd med ett genomsnitt på 35 procent. I länderna med mindre intensivt skogsbruk var förändringarna några få procent, plus eller minus. Den undersökta perioden gäller 1990 – 2017.

MOTSÄGER VANLIG TES

– Resultatet motsäger tesen att skogsavverkning orsakar en så kallad kolskuld  som på sikt skulle leda till ett minskat förråd av kol. Rapporten stödjer alltså inte påståenden om att obrukade skogar gör störst klimatnytta, säger Peter Högberg, som är professor i skoglig marklära vid SLU och har lett arbetet med rapporten, i ett pressmeddelande. 
En förklaring till de stora skillnaderna i kolupptag är att de brukade skogarna har högre tillväxt och är yngre. Dessutom drabbas de oskötta skogarna oftare av bränder som orsakar kolförluster. I Alaska, Kanada och Ryssland brinner i genomsnitt 0,5 – 0,6 procent av skogsarealen varje år. I Sverige brinner 0,01 procent av skogsarealen och ännu mindre i Norge i Finland. Det brinner således minst 50 gånger mer i skogar med mindre intensivt skogsbruk, uppger forskarna.

BÄTTRE BRANDBEKÄMPNIG

Att det brinner mindre i de nordiska länderna beror enligt studien på att trädens ekonomiska värde motiverar en mer effektiv brandbekämpning. 
Forskarna har också tittat på kolförrådet i marken. I de intensivt brukade skogarna ökade förrådet i mineraljordar dubbelt så snabbt som i mindre brukade marker. Från dikade torvmarker, däremot, sker betydande kolutsläpp. Trots detta sänker de svenska skogarna koldioxidhalten i atmosfären.

Länk till rapporten 

Om studienMed mer intensivt skogsbruk syftas oftast på rotationsbruk med kalavverkning. Mindre intensivt skogsbruk finns oftast i tilltänkta produktionsskogar som dock inte brukas på grund av otillgänglighet, som avsaknad av vägar. Det mått på intensitet i skogsbruket som används är hur många procent av skogarnas totala kolförråd som avverkas varje år. I Sverige och Finland rör det sig om 1,5 procent. I Norge var siffran 0,9 procent och i Kanadas skötta skogar 0,1 procent. 

Rapporten är ett uppdrag som gavs vid ett ministermöte 2018 gällande sex länder: USA, Kanada, Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Uppdraget gavs till IBFRA, en organisation som förenar skogsforskningsinstitutioner i den boreala zonen och där SLU medverkar. Arbetet har skett inom det nationella skogsprogrammet i Sverige.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb