”Barkborrens framfart inte reservatens fel”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Barkborreskadad granskog. Foto: Bengt Ek.
DEBATT. Det är olyckligt att barkborrens framfart skylls på naturreservaten. 97 procent av skogen där barkborrarna trivs ligger utanför reservaten, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket.

Allvarliga angrepp av granbarkborre har drabbat många skogsägare i södra Sverige och borrarna har tagit död på granar motsvarande miljardbelopp. Samtidigt sprids en felaktig bild av att angrepp i skyddad skog, där angripna träd ofta får stå kvar, skulle vara en orsak till de storskaliga skadorna. Så är det inte. Striden mot granbarkborren kommer stå i produktionsskogen.

Annons
Annons

Naturreservaten är mer att betrakta som små isolerade öar i ett stort produktionshav och bidrar inte till den stora skadebilden. Analyser från det hårt drabbade Götaland visar att 97 procent av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden.

Att äga skog intill ett angripet naturreservat kan i vissa fall vara ett problem för enskilda skogsägare om angreppet sprider sig. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar därför intensivt med att minska risken för att de ska drabbas av spridning. 

 

FÖRSTÅR MARKÄGAREN

Vi kan förstå reaktionen hos enskilda markägare i de fall där ett naturreservat lämnas orört vid barkborreangrepp medan markägaren tvingas hämta ut enskilda angripna träd runt om. Förklaringen till detta är att skogarna har helt olika mål och syften, tydligt uttryckta i både skogspolitik och miljöpolitik. Produktionsskogen ska i första hand producera virkesvärden medan naturvårdsskogen ska bevara biologisk mångfald så som livsmiljöer, arter och naturliga processer. Därför är förslag på ändringar av lagstiftningen felriktade. Det finns redan idag möjligheter att hantera frågorna med det regelverk som finns.

I de fall grannar till angripna skyddade områden riskerar att drabbas av spridning gör vi allt vi kan. Vad som går att göra måste beslutas i varje enskilt fall. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen arbetar redan idag med att avverka skadade skogar där detta är förenligt med områdets naturvärden och beslutade syften. Under 2019 har länsstyrelsernas arbete främst handlat om att avverka gran, använda fällor och att lägga ut fångstvirke. Dessutom har punktinsatser gjorts genom att barka angripna träd. Skogsstyrelsen har använt nästan en miljon kronor för motsvarande insatser.

 

MEDEL TILL ÅTGÄRDER

Naturvårdsverket kommer även i fortsättningen att stödja länsstyrelsernas arbete med medel till åtgärder och dialog med markägare som är grannar till skyddade områden. Vi kommer även att säkerställa att det finns god kunskap om skadornas utveckling inom särskilt drabbade områden.

Skogsstyrelsen satsar samtidigt tre miljoner kronor för liknande åtgärder i skyddade områden och förväntas få ytterligare 30 miljoner för att arbeta med skador på skogen bland annat genom inventering och rådgivning.

Granen är det trädslag som är känsligast för storm, brand och granbarkborrar. Vi ser att ett bidrag till en långsiktig lösning ligger i ett klimat- och ståndortsanpassat skogsbruk som satsar mer på tallskogar och lövskogar och ser till att rätt träd planteras på rätt mark.

Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med skogsnäringen för att i dialog och med kloka avvägningar kunna fortsätta hantera barkborreskadorna. Både i produktionsskogar och i skyddade områden.

CLAES SVEDLINDH, avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket
GÖRAN RUNE, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

 

 

 

Opinion
Publicerad:

"Grundlagen väger tyngre än myndighetsföreskrifter"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Granbarkborrar. Foto: Bosse Backström, SKOGENbild.
SKOGENdebatt. Statens passivitet orsakar granbarkborreinvasioner, hävdar två moderata politiker. "Låt oss påminna myndighetsföreträdarna att vårt land har grundlagar för att skydda den enskilde och dess egendom”, skriver Carl-Wiktor Svensson och John Widegren i en replik.
Publicerad:
  • Virkesstudion #45 – svensk skogsstrategi

    I dagens avsnitt träffar Virkesstudion personer som på olika sätt arbetar med den svenska skogsstrategin.
  • Annons
  • ”Attityden mot skogsbruket måste ändras”

    SKOGENdebatt. Skogsbruket får allt sämre lönsamhet samtidigt som pålagorna ökar och äganderätten inskränks. Hur kan beslutsfattare göra så mot en näring som är så viktig för Sverige? Ändra attityd!  Det säger Karin Brunsberg, praktiker i skogsbruket sedan 50 år.
  • Äganderätten oroar mest

    Fler skogsägare än i fjol tror på ökade timmer- och fastighetspriser. Men äganderätten oroar allt fler, enligt Skogsbarometern.
  • Annons
  • Jenny Book

    Ny på jobbet: Jenny Book

    I april tog Jenny Book över ­kommunikationen på John Deere Forestry efter Dieter Reinisch som nu går i pension efter många år på företaget.
  • Frisk ask kartlagd

    I snart 30 år har askskottsjukan dragit fram som en löpeld över Europas askbestånd. Men vissa individer står emot. Nu har forskare funnit genetiska skillnader mellan motståndskraftiga och känsliga träd.
  • Annons