Fredrik Bonde vill att röjningsarbetet längs banvallarna ska göras i samförstånd med skogsägarna. Men Banverket har inte lyssnat och går nu på med lantmäteriförrättning för att få servitut. Många skogsägare är frustrerade, det finns risk för starka känslor och konfrontation.
— Vi kräver att Banverket nu ställer upp och ersätter skogsägarna ekonomiskt för den juridiska hjälp som skogsägarna behöver för att klara förhandlingarna med Banverket och Lantmäteriet, men här har Banverket en njugg inställning, säger Fredrik Bonde.
På banverket tillbakavisar man kritiken.
— Vi följer lagstiftningen och måste arbeta rationellt. Det är omöjligt att förhandla med varje enskild skogsägare längs banan. Därför har vi bett Lantmäteriet bilda servitut. Lantmäteriet är en opartisk myndighet som ska ta till vara både Banverkets och skogsägarnas intressen. Värderingen av intrånget görs dess- utom av en opartisk värderare, säger Anders Wernfeldt som sitter med i Banverkets projektgrupp för trädsäker järnväg.
Bakgrunden till den här konflikten är att Banverket nu med kraft vill försäkra sig om rätten att röja bort farliga träd längs järnvägen. Med hjälp av servitut får verket tillgång till en stor del av skogsägares mark längs 450 mil järnväg.
Röjningsarbetet som kommer att beröra tusentals skogsägare ska vara slutfört 2015 och kommer att kosta minst 650 miljoner kronor. Skogen ska avverkas 20 meter på vardera sidan av järnvägsspåret.
Men skötselgatorna blir inte renrakade, enar och lägre träd ska sparas. Träd strax utanför den här 20 meterszonen ska också kunna avverkas om det finns risk för att de vid vindfällning når fram till rälsen på banvallen.
Banverket hade först tänkt starta i liten skala med två pilotprojekt i Gästrikland mellan Storvik och Ockelbo och i Småland mellan Älmhult och Diö, men efter stormen Per i januari insåg Banverket att läget är akut och har nu börjat planera för att trädsäkra i full skala. I en första etapp ska Banverket fram till 2009 trädsäkra 160 mil söder om Borlänge.
Stormen Gudrun kostade banverket 200 miljoner och Per 60 miljoner. Därutöver kom-mer samhällets kostnader för försämrade kommunikationer. Efter Gudrun stod tågen stilla
i 12 dagar.
— Det är hög tid att vi får full tillgång till marken längs spåren för att säkerhetsställa att järnvägtrafiken inte stoppas av framtida stormar. Och även om vi nu får servitut kommer vi i all framtid att ersätta markägarna för den ved som vi löpande måste avverka längs spåren, säger Anders Wernfeldt på Banverket.
Tomas Lindberg