Det började med Lettland för femton år sedan. Senare kom förfrågningar om skogsmark i Estland och Litauen. Sedan ett par år har Skogssällskapet utökat förvaltandet av skog i Baltikum.
– Intresset för skogliga investeringar över huvud taget är stort. Skogsägare som investerat i Sverige breddar med investeringar utomlands, säger Carl Kling som är skogschef på Skogssällskapet i Baltikum.
Många ser skogen som en trygghet, en placering som finns där oavsett börsutveckling.
Skogligt finns vissa likheter mellan Estland och Litauen. Det handlar om högproduktiv skogsmark på förhållandevis små fastigheter. Priserna är ungefär en tredjedel av de svenska. När skogen avverkas säljs dock virket till ungefär samma priser som här.
Men det finns också betydande skillnader mellan länderna.
Litauisk skog är värd att satsa på, men kan kräva lite tålamod, enligt Carl Kling.
– I Estland är fastigheterna ändå större, det finns större markinnehav tillgängliga. Där finns även mer skötta skogar samt stor tillgång på professionella entreprenörer som bidrar till att man kan få avkastning i närtid, säger han.
Det är med andra ord kortare startsträcka och snabbare utdelning i Estland. Industrin är dessutom mer utbyggd med större närhet till sågverk.
Estlands skogsvårdslag tillåter avverkning när beståndet har uppnått en viss ålder eller medeldiameter. Landet präglas också av ett liberalt företagsklimat utan företagsbeskattning,
Om man står inför en period då beslut om bolagsskatt spelar stor roll är alltså Estland ett hett alternativ.
Litauen är uppstickaren som lockar allt fler. Här är virkesförråden högre och fastigheterna mindre. I gengäld är priserna lägre. Just att fastigheterna är små – ofta bara tre till fyra hektar – gör att det blir en del transaktionskostnader om man vill ha ett större, sammanhållet skogsinnehav. Gallring och avverkning i Litauen görs med moderna maskiner och kostar som här,
så att sköta skogen på spridda satellitfastigheter blir dyrare.
Att utöka med tillköp av mark kan vara en god idé i Litauen och det är något som många vill.
– Konsolidering tar tid men skapar samtidigt värdeutveckling. Om man inte har bråttom kan man skapa en fin fastighet som är värd mer än flera spridda skiften, säger Carl Kling.
SKOGEN 3/2017