Sedan sex-sju år har svenska bolag som SCA, Ikea och Södra gjort en rad stora markköp i Baltikum, berättar nyhetsbrevet Skog & ekonomi.
Generellt gäller att marknaden för skogsmark följt samma mönster som i Sverige. En marknad med toppnoteringar under 2022 och början av 2023 för att sedan svalna, men då alltså från ett hett läge.
Siffrorna för Lettland blir särskilt intressanta eftersom landet anses vara mest betydelsefullt ur ett skogligt perspektiv, enligt Danske Bank. De har tittat på Skogssällskapets statistik för Lettland som visar att snittpriset sedan år 2000 gått från 500 euro per hektar till cirka 4 000 euro när marknaden nådde toppen 2023. 2024 var snittpriset drygt 3 700 euro hektaren.
Prisutvecklingen kan generellt sägas ha varit god i Baltikum.
Men när Södra nyligen aviserade planer på att sälja hela sitt baltiska innehav väcktes frågor. Innehavet är på 153 000 hektar med en stor andel i Lettland och en betydligt mindre i Estland.
Köpen gjordes för att säkra industrins råvarutillgång, men nu vill Södra sälja för att att fokusera på kärnuppdraget: att förädla sina medlemmars skogsinnehav.
Det är en betydande affär som är på gång. Södra är med 125 000 hektar den största icke statliga skogsägaren i Lettland. Försäljningen väcker frågor kring risker och värdeutveckling för den baltiska skogen.
Enligt banken finns det dock anledning att tro på fortsatt positiv utveckling.
Även om spekulanter som avstår pratar om politiska risker och ett visst krångel kring bolagsägd skog så tycks de verkliga köparna bedöma riskerna som låga.
De äganderättsliga frågorna anses dessutom vara kristallklara, enligt banken. Staten behåller sin andel medan den privata marknaden kännetecknas av mindre fastigheter som nu paketeras om till större innehav. Att investera i skogsmark och förädla den till ett rationellt innehav beskrivs som ”den stora uppsidan”.
Men banken gör också ett tillägg, nämligen att uppsidan gäller för stunden. Fönstret för en fortsatt positiv prisutveckling stängs i takt med att den privata skogsmarken köps upp och konsolideras.
Om Baltikum: Skogsmarken i Estland, Lettland och Litauen uppgår till åtta miljoner hektar, staten äger 50 procent och resterande 50 procent ägs av privatpersoner och juridiska personer. Den genomsnittliga skogsfastigheten är minst i Litauen med endast tre hektar. I Estland och Lettland är genomsnittet tio hektar. Lettland sticker ut genom att ha fördubblat sin skogsandel, från 27 procent till 53 procent, på hundra år. Ökningen har främst skett på privatägd mark som anses vara den mest produktiva. Landet har en lövandel på cirka 60 procent varav knappt hälften är björk.