Bakvänd naturvårdsgallring

12 oktober 2009 På Föreningen Skogens Höstexkursion hos Mellanskog fick begreppet "naturvårdsgallring" en helt ny betydelse. Här har skogen gallrats för att den inte ska bli nyckelbiotop.

Bakvänd naturvårdsgallring

Det är inte helt ovanligt i Norrtälje i dag, berättade Per Sandberg, naturvårdsexpert vid Mellanskog.

Norrtälje är Sveriges mest nyckelbiotoptäta kommun. Hela sex procent av privatskogen är klassad som nyckelbiotop — genomsnittet för Sverige är en enda procent! 35 procent av alla brukningsenheter i Norrtälje har en eller flera nyckelbiotoper och det finns brukningsenheter där mer än 25 procent av skogen är nyckelbiotop!

När skogsägaren anmäler till synes ”vanlig” skog till slutavverkning här, är det inte ovanligt att Skogsstyrelsen kommer ut och klassar den som nyckelbiotop. Då blir det i praktiken stopp för avverkningen. Inga certifierade skogsföretag kan avverka skogen och de kan inte heller köpa virket.
— Det här är så pass vanligt att många skogsägare nu drar sig för att slutavverka, berättade Per Sandberg, i stället väljer de att gallra — då slipper man ju kontakta Skogsstyrelsen, men kan ändå få ut lite pengar från skogen.
En exkursionspunkt genomfördes i en relativt gles 130-årig tallskog — granen togs nyligen bort i gallringen. Det är vanlig brukningsskog, den är inte nyckelbiotop och inte heller klassad som skog med höga naturvärden.
Rent ekonomiskt hade det varit bättre att slutavverka den här skogen — en gallring är betydligt dyrare per kubikmeter än en slutavverkning. Dessutom är det farligt att gallra äldre skog, risken för stormskador är överhängande. Men skogsägaren har här alltså hellre tagit den risken än risken att få skogen klassad som nyckelbiotop.

Att det är så mycket nyckelbiotoper i Norrtälje beror framför allt på den kalkrika berggrunden. Det är gott om gamla, betespräglade kalkbarrskogar och de anses ha ett högt naturvärde. Samtidigt är det svårt för den oinvigde att se de höga naturvärdena, det ser faktiskt ut som vilken skog som helt. Det är antagligen en starkt bidragande orsak till att det blir en del konflikter just här i Norrtälje. I andra delar av landet känner virkesköparna oftast igen en nyckelbiotop, men den ”magkänslan” stämmer inte för kalkbarrskogar.
Är det verkligen moraliskt rätt att avverka skog för att sänka dess naturvärden? undrade en exkursionsdeltagare. Markägaren måste vara den som bestämmer så länge det är lagligt, svarade flera andra deltagare.

En annan fråga som diskuterades var om man kan överpröva en nyckelbiotop. I dag är det Skogsstyrelsen som bestämmer om en skog ska vara nyckelbiotop eller inte. Är man som skogsägare inte nöjd, så kan man be Skogsstyrelsen skicka ut en annan tjänsteman och bedöma skogen en gång till. Men det blir ingen helt oberoende prövning, vilket flera deltagare tyckte var fel.
Det är viktigt att myndigheterna pratar med markägaren, ansåg flera deltagare. Markägarna blir förbannade när det bara kommer kuvert från myndigheten. Genom att samverka med skogsägaren kommer man mycket längre.
Björn Andrén, Holmen gick ännu längre: Målet borde vara att alltid nå en frivillig överenskommelse med skogsägaren!

Text och foto: Carl Henrik Palmér

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb