”Båda sidor förvränger vårt beslut om nyckelbiotoper i nordväst”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Herman Sundqvist. Foto: Veronika Lax.
DEBATT. De nya nyckelbiotopsreglerna kritiseras för att å ena sidan hota skogsbruket i norra Sverige, å andra sidan hota skyddsvärda skogar. ”Även för en insatt person är det svårt att se hur de två förvrängda bilderna ens kan handla om samma fråga”, skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Efter Skogsstyrelsens besked att vi höjer ribban för vad som anses vara nyckelbiotop i nordvästra Sverige, har reaktionerna varit tråkigt förutsägbara. Skogsbruket med LRF Skogsägarna i spetsen, tycker att vi med beslutet lamslår produktionen eftersom justeringen av kraven som vi gjort är för liten. Det kommer fortfarande finnas en relativt stor arealandel nyckelbiotoper i den delen av landet.

Annons
Annons

Centerpartiets riksdagsledamot Helena Lindahl kallar förändringen för en aggressiv attack mot skogsägarna och bortser från de politiska beslut som ligger bakom. LRF bidrog till att sprida överdrivna och felaktiga siffror som sedan delvis rättades till.

Miljöorganisationerna WWF, Naturskyddsföreningen och Birdlife skriver i en debattartikel att många skogar som bedömdes vara nyckelbiotoper fram till 2018 kommer inte längre vara det och att detta möjliggör avverkning av våra värdefullaste skogar. Även för en insatt person är det svårt att se hur de två förvrängda bilderna som ges ens kan handla om samma fråga. Skillnaden i åsikter har aldrig varit tydligare. Den förstärks ytterligare i sociala medier och bidrar till oro och konflikter.

 

FÖLJER REGERINGENS BESLUT

Miljöorganisationer skriver i en debattartikel att Skogsstyrelsen har valt att höja kraven för vad som anses vara en nyckelbiotop i nordvästra Sverige. Precis som alla andra myndigheter följer vi de beslut som regeringen fattar. Här har vi fått uppdraget att ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna när vi bedömer nyckelbiotoper. En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I ett landskap där det generellt sett finns betydligt mer skogar med höga naturvärden, är det mot bakgrund av detta logiskt att exempelvis en enskild mindre nyckelbiotop får mindre betydelse för växter och djur. Genom att justera nivån för vad som anses vara en nyckelbiotop, både för mindre områden och för skogar i den delen av nordväst som ingår i Norrbottens län, har vi tagit vårt myndighetsansvar och agerat i linje med de politiska besluten. Uppdrag slutfört.

 

ÅTGÄRDER I ANDRA FORUM

För att försöka få igång en konstruktiv dialog om hur nyckelbiotopsfrågan ska hanteras, leder Skogsstyrelsen en samverkansprocess där miljöintressen och skogsbruk deltar. En utvecklad inventeringsmetod har tagits fram av Skogsstyrelsen, bland annat för att lägga grund för ökad objektivitet och förutsägbarhet, vilket efterlysts av främst skogsbruket. Men processen kan inte gå framåt om det bara är en aktör som förväntas lyssna på alla andra. För att lösa hela nyckelbiotopsfrågan krävs sannolikt även åtgärder i andra forum och av en typ som ligger utanför Skogsstyrelsens och samverkansprocessens uppdrag och mandat.

Vi håller med de som säger att det behövs mer resurser för arbetet med områdesskydd, så att skogar kan skyddas formellt och skogsägare få ersättning. Där krävs politiska beslut. Det vore också välkommet med ett politiskt ställningstagande om samhällets syn på de stora områdena i nordvästra Sverige som har höga naturvärden.

 

VANLIG MISSUPPFATTNING

En stor del av argumenten vi möter grundar sig på en vanlig missuppfattning: att vår registrering av en nyckelbiotop är ett beslut om att inte få avverka. Så är det inte. Inte heller är det en skyddsform för skog. Det är information till skogsägaren, ett värdefullt kunskapsunderlag om var det finns skogsområden med mycket stor betydelse för växter och djur.

Däremot visar utvecklingen att det inte fungerar att koppla begreppet till olika regelverk som till exempel certifieringen där aktörer förbundit sig att inte avverka eller köpa virke från nyckelbiotoper. Så var det inte tänkt från början. Kopplingen har certifieringen själv beslutat om. Det har Skogsstyrelsen inget inflytande över.

Det finns fortsatt behov av ett nationellt kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden, inte minst för att nå framgång i arbetet med miljömålet Levande Skogar. Skogsstyrelsen kommer givetvis att fortsätta arbeta med frågan, men med dagens regelverk och låsta positioner är jag uppriktigt sagt bekymrad över hur vi ska kunna komma framåt.

HERMAN SUNDQVIST, generaldirektör Skogsstyrelsen

Opinion
Publicerad:
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons