”Avverkningsstatistiken ses över just nu”

Det är helt riktigt som Bo Hektor skriver i sin debattartikel  att Sveriges avverkningsstatistik är ett internationellt föredöme när det gäller data om skogen med världsledande teknik och metoder. Men allt kan givetvis bli bättre och därför uppskattar vi den detaljrika genomgång som Hektor gjort. Att eliminera alla osäkerhetsfaktorer fullt ut kan vara svårt, men de frågetecken som lyfts fram känner vi i huvudsak till. Verktygen behöver hela tiden finslipas och just därför har nu Skogsstyrelsen och SLU under hösten inlett en översyn där mycket av det som Hektor påpekar kommer att täckas in. Men allt i Hektors debattartikel håller vi inte med om och eventuella felräkningar tror vi inte påverkar statistiken fullt så mycket som påstås.

I Skogsstyrelsens metod för att räkna fram total avverkningsvolym behöver industrins virkesanvändning räknas om från fast kubikmeter under bark (m3fub) till skogskubikmeter (m3sk, stamvolym med bark). Då används ett omräkningstal som varit oförändrat under längre tid. Vi använder omräkningstalet för att få med volymen bark och toppar för de stammar som tas ut ur skogen. Därefter lägger vi till volymen för de stammar som är fällda men som inte tas ut ur skogen. Detta är en helt annan volym än den som läggs till i volymen med omräkningstalet. En översyn av omräkningstalet ingår i den utredning som nu pågår.

Det är möjligt att det finns ett visst mått av dubbelräkning när det gäller vad som är kvarlämnat i skogen och om delar av detta tas ut i ett senare skede. Men att hävda att inga fällda hela träd blir kvar i skogen känns inte realistiskt. Även detta kommer vi titta på i vår utredning.

Hektor ifrågasätter också jämförelsen som görs mellan tillväxt samt avgång och avverkning som visas genom ett kurvdiagram i Skogsdata 2019 (figur 3.30). Här har vi inte varit tillräckligt tydliga med att informera om att den totala avverkningen enligt Skogsstyrelsens beräknade bruttoavverkning i figuren är nedjusterad till att enbart gälla den produktiva skogsmarken. Justeringen har utförts genom att nyttja relationen mellan riksskogstaxeringens (RT) skattningar av avverkning på alla ägoslag jämfört med RT:s skattning av avverkningen på produktiv skogsmark. Det kan vi behöva förtydliga i kommande publiceringar.

VISST MÅTT AV DUBBELRÄKNING

Hektor kritiserar också vårt sätt att redovisa bruttovärden för naturlig avgång (stormfällning, snöbrott, torrträd) trots att dessa tillvaratas i stor utsträckning och då ingår i total avverkning. Det är rätt att det kan finnas ett visst mått av dubbelräkning här, det vill säga att samma volymer redovisas två gånger, både i avverkning och i naturlig avgång. RT:s skattning av den årliga naturliga avgången, exklusive de träd som dött av naturliga orsaker men därefter avverkats och omhändertagits, adderas till Skogsstyrelsens beräknade bruttoavverkning och redovisas i diagrammet som total avgång. 

Genom att analysera RT:s permanenta provytor har vi tagit fram preliminära beräkningar som visar att mellan 10 och 20 procent av den naturligt avgångna volymen inte längre finns kvar på provytorna fem år efter den utförda inventeringen. Den naturliga avgången inkluderar då enbart döda träd vars stam är större än 10 centimeter i diameter i brösthöjd. Hektors bedömning att 70 procent av den naturliga avgången omhändertas är sannolikt kraftigt överskattad. Enligt våra preliminära beräkningar uppgår ”dubbelräkningen” till mellan 1 och 2 miljoner skogskubikmeter (m3sk).