Äktenskap kan gå i kras, personer avlida eller osämja uppstå mellan de bästa vänner. Det ligger i juristers dna att tänka på allt elände som kan hända och som vi andra helst inte vill tänka på alls.
Daniel Sidenbladh är jurist och skogsägare och arbetar deltid för den ekonomiska föreningen Norrhälsinge Skogsägare. SKOGEN frågade honom om det verkligen behövs ett skriftligt avtal mellan grannar som vill köpa en gammal skotare tillsammans.
– Ett avtal har man om man är överens, och då gäller ett muntligt avtal lika mycket som ett skriftligt, säger han. Men om man skriver ner det har man ett bevis på avtalet och det blir även tydligt gentemot andra.
Man vet som sagt aldrig vad som händer.
– En av ägarna kan bli allvarligt sjuk eller drabbas av en olycka. Kanske måste den andra ägaren prata med en bank eller anhöriga och då är det förstås enklare att kunna visa upp ett dokument där det står hur man har delat på kostnader.
TVÅ GRANNAR
Typfallet är två grannar som delar på en begagnad skotare för att köra ut efter manuellhuggningen. Om man köper en maskin tillsammans för några hundratusen är det alltså en bra idé att ta sig den lilla extra tiden och skriva ner avtalet. Jämför med en brandförsäkring! Man hoppas på att man aldrig behöver använda den, men den dag det händer något är det väldigt bra att den finns, anser Daniel Sidenbladh.
Han arbetade i två år vid tingsrätten i Härnösand och det var inte vanligt med rättstvister mellan två privatpersoner i skogliga sammanhang.
– Jag tror att man oftast försöker komma överens långt innan det går till domstol. Man inser att man inte ska äga tillsammans, så den ene får köpa ut den andre. Sedan kanske man är ovänner resten av livet – men man har i alla fall löst tvisten, säger Daniel Sidenbladh.
Punkter att ha med i det skrivna avtalet kan vara inköpspriset och hur det betalades. Sedan hur man ska handskas med det löpande underhållet och reparationerna. Vem ser till att det blir gjort? Ska den som är duktig på att skruva få rabatt?
SOM REGEL ÖVERENS
– I regel kommer man väl överens om detta, säger Daniel Sidenbladh, men ett avtal skrivs ju just för de fall där man inte gör det eller för att undvika diskussioner i efterhand.
Spelar det någon roll hur mycket man kör? Eller när maskinen går sönder medan en av delägarna kör? Och ska någon ha förtur om båda vill köra när underlaget är det bästa?
Och hur kan man tänka om en tredje granne vill låna maskinen?
– I allmänhet är det så, att om det bara är en av de två ägarna som lånar ut är det också utlånaren som står för risken – om inte granne tre gör det, förstås. Det kan alltså vara bra att tänka igenom vad man vill ska gälla om andra grannar vill låna.
Det vanligaste svaret från en jurist om man frågar vad som gäller är troligen: ”Det beror på”. För antalet olika fall av verkligheten är oändligt och det är i stort sett omöjligt att täcka in allt i ett avtal. Men det är just det juristerna försöker göra – förbereda inför en framtid som man vet väldigt lite om.
För den som funderar på att köpa en dyrare maskin med grannen kan det ändå vara värt en hel del att tänka igenom före. Kanske är det också den stora vinsten med ett avtal. När man skriver ner det har man diskuterat och redan då sett om det går att äga tillsammans.
Stora fördelar med att samäga finns ju också! Men det är en annan artikel.
tips / avtal om samägande
Ett enkelt avtal kring till exempel en gemensam skogsmaskin bör innehålla:
Era namn.
Inköpskostnaden.
Vem som ansvarar för att underhåll och reparationer utförs.
Hur kostnader för underhåll och reparationer fördelas.
Hur nyttjandetiden fördela.
Hur samägandet ska avslutas.
Att avtalet ska tolkas enligt svensk lag i Sverige.
Detta är ingen fullständig avtalsmall, se det som tips på vad som kan var bra att tänka på. Det går fint att skriva in även andra saker som man vill vara tydlig med i sitt avtal.