SKOGEN 9: Tema natur- och viltvård

Även små insatser kan ge stora resultat

6 oktober 2025 Ingen kan göra allt, men om många gör lite kan den sammanlagda effekten bli stor. Oskar Österholm försöker alltid göra naturvården till en del av sitt skogsbruk.

Även små insatser kan ge stora resultat
I ett område med sumpskog nära sjön har Oskar Österholm planer på en naturrestaurering som han ska söka stöd för hos Skogsstyrelsen. Granen som successivt har tagit över ska huggas undan till förmån för al och annat löv. Foto: Jens Fältskog

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Sverkersholm är en liten by vid stranden av sjön Tjen utanför Ringarum i östra Östergötland. Den torra och varma sommaren gör att det ständigt knastrar under fötterna när vi går genom skogen, trots att nio hektar av den totalt 120 hektar stora fastigheten genomgick en återvätningsinsats förra året.

Den åtgärden, som utfördes med stöd från Skogsstyrelsen, är ett av många exempel på Oskar Österholms naturvårdande ambitioner i skogsbruket sedan han tog över marken från sina föräldrar i samband med ett generationsskifte för sex år sedan. Utan att gå in på detaljer kan man konstatera att Oskar fick skogen och hans syster valde lantbruksdelen.

– Jag hade aldrig haft råd att köpa skog på ett vanligt sätt. Nu har jag inte så mycket lån och kan kosta på mig att inte bara tänka produktion i skogen. Det enda jag var säker på var att jag ville vara öppen och inte bara göra som man alltid har gjort, säger Oskar Österholm.

Ingen kan göra allt när det gäller naturvård i skogen, men alla kan göra lite och då kan den sammanlagda nyttan bli stor, säger Oskar Österholm. Foto: Jens Fältskog

I mangårdsbyggnaden bor Oskar, 42 år, med sin fru Carolina och fyra barn. I ett annat hus bor systern med familj, och i ytterligare några andra kåkar finns föräldrarna och några kusiner. En riktig släktby, alltså.

– Jag är ju uppväxt här och har alltid hjälp till på gården, mest i lantbruket men även en hel del i skogen, säger Oskar.

Det blev dock en lång omväg på 20 år innan han skulle återvända till barndomens skogar. Den gick via Stockholm, Norrköping och Linköping där han arbetade som teatertekniker med ljud, ljus och scenografi.

I den utglesade ekbacken har Oskar skapat faunadepåer av död ved till förmån för insekter. Ett lass sågspån på toppen hjälper till att behålla fukten. Foto: Jens Fältskog

– Jätteroligt på sitt sätt. Men det är jobb kvällar och helger och man sitter oftast i ett mörkt rum med en pannlampa. Till slut längtade jag för mycket till att jobba ute i naturen och startade företaget Sverkskog.

Nu för tiden är arbetsdagarna väldigt varierande. Förutom skötseln av den egna skogen röjer, hugger och skotar han åt andra skogsägare. Ett mobilt sågverk ger också en hel del arbete och dessutom utför han snickeritjänster åt lantbrukare och husägare på bygden.

Ett enkelt sätt att få insekter att trivas är att ta med skruvdragaren och borra några hål i ett knippe grövre grenar som har blivit kvar. Foto: Jens Fältskog

En spirande turistverksamhet är också under utveckling och då gäller det att erbjuda skogstörstande stadsbor något annat än granplanteringar.

– Det roligaste är när man får fälla träden, såga upp dem själv och sedan använda materialet i något byggprojekt. Jag sågar mycket specialdimensioner av ek och furu som du inte hittar i någon bygghandel, säger Oskar.

Återvätningsprojektet förra året är kanske inte typiskt för Oskars sätt att tänka naturvård. Dels för att det krävde en hel del hjälp utifrån, dels för att det är en punktinsats med ett tydligt slutmål. I stället är det de små och ständigt pågående göromålen i skogen som är typiska för hans sätt att jobba och försöka få till en förändring.

Skogsägare är generellt för noggranna med att städa i sina skogar, enligt Oskar Österholm. Den här kraftiga aspen som skadats i samband med en storm kommer att få vara kvar som den är. Foto: Jens Fältskog

Några exempel är att skapa faunadepåer av död ved, successivt hugga bort gran till förmån för löv samt arbeta med kantzoner vid vattendrag och i övergångar mellan skog och åker eller äng.

– I kantzoner är det effektivt med naturvårdsinsatser. Glesare skog släpper in ljus som främjar markvegetationen och bärande buskar som ger både mat och skydd åt djuren. I sommar har jag börjat nörda ner mig i blomsterängar också, säger Oskar med ett leende.

Framåt smider han planer för naturvårdsinsatser längs en strandremsa mot sjön, där skogen länge stått relativt orörd med mycket blandad ålder på träden som följd. Grova ekar, aspar och tallar ska friställas för att skapa en promenadvänlig miljö för skogturister och allmänhet.

– I mitten finns en alsumpskog som är en nyckelbiotop. Här har det vuxit in mycket gran som jag ska söka stöd för att ta bort. Jag ska också främja död ved, det finns det för lite av i våra skogar. Folk är alldeles för noga med att ”städa”, konstaterar han.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Mikael blir vd på Rottne
SkogsJobb