Biobränslen stod för nästan 40 procent av Sveriges totala energiförsörjning 2020, vilket gjorde dem till den största förnybara energikällan. Bränsle från skogen utgjorde en dryg tredjedel av bioenergin och grot stod för knappt 19 procent av skogsbränslet.
Om 25 år ska hela EU vara fossilfritt och energi från skogen spås få en viktig roll i den pågående omställningen. Stort intresse och lystna blickar riktas mot grot och andra brännbara skogsprodukter.
– Bioenergi är en pålitlig energiform och har fördelen att den är kontrollerbar. Den är i vissa fall dyrare än vindkraft, men mer förutsägbar och planerbar, säger Maria Iwarsson Wide på Skogforsk.
Ett annat argument för skogsbränslen är att de även är lagringsbara, tillägger hon.
Med stigande efterfrågan och därmed höjda priser verkar det alltså som en bra idé att maximera uttaget av till exempel grot, men det finns flera faktorer som komplicerar kalkylerna. Naturhänsyn är en och i artikeln intill framgår att förändrade skötselmetoder påverkar det potentiella uttaget. Hyggesfritt skogsbruk och större lövinslag minskar tillgången på grot.
Det finns fler saker som påverkar – och som ligger närmare i tid.
– Omställningen till hyggesfria skötselmetoder tar tid, de kommer inte påverka uttagen så mycket före 2050. Regleringar och direktiv från EU kan däremot förändra tillgången på skogsbränsle fort, säger Pål Börjesson som är professor i miljö- och energisystem på Lunds universitet.
Om vi måste avsätta mer skogsmark för biologisk mångfald eller kolbindning minskar uttaget snabbt.
Han har analyserat hur tillgången på skogsbränsle kan förändras fram till 2050. Viktiga faktorer är förutom förändrade skötselmetoder även förändrad skogstillväxt och alltså lagar och styrmedel inte minst från EU.
– Om vi måste avsätta mer skogsmark för biologisk mångfald eller kolbindning minskar uttaget snabbt. Vid den senaste revideringen av EU:s förnybartdirektiv diskuteras att man bör spara mer grov grot i skogen för biologisk mångfald. Förändras riktlinjerna för uttagen vid kommande revideringar får det snabb effekt.
Till exempel uteslöts stubbar från hållbara skogsbränslen i tredje revideringen av detta direktiv. Andra EU-lagar som kan påverka möjligheterna att ta ut och producera skogsenergi är Lulucf-förordningen om landanvändning och klimatpåverkan och naturrestaureringsförordningen. Även hållbarhetskriterierna för biobränslen uppdateras och skärps med jämna mellanrum.
I förnybartdirektivet lyfts något som kallas kaskadprincipen fram. Den innebär att skogsråvara i första hand ska användas till produkter, och i andra hand till energi. Om den införs skulle exempelvis användningen av sågspån som bränsle tvingas minska för att i stället bli mer långlivade produkter som spånskivor.
Det positiva i analysen är att uttaget kan öka till 2050, trots eventuella politiska begränsningar.
I sin analys av tillgången på skogsbränsle till 2050 utgår Pål Börjesson från de scenarier som Skogsstyrelsen och SLU använder i sina skogliga konsekvensanalyser (se faktaruta till höger).
– Det positiva i analysen är att uttaget kan öka till 2050, trots eventuella politiska begränsningar. Mer grot kan tas ut på ett hållbart sätt, framför allt i norra Sverige, säger han.
Även nya typer av skogsbränslen som inte tas om hand i dag kan bidra.
– Lågvärdesträd som sly från exempelvis eftersatta röjningar, väg- och åkerkanter eller ledningsgator kan tas ut i högre grad när efterfrågan och pris ökar.
En annan potentiell energikälla är lignin.
– Det används i dag som energikälla i massabruken, men tack vare effektiviseringar kan en del plockas ut.
Lignin kan även användas som råvara för biodrivmedel, kolfiber, bioplaster och lim, så även här kan EU:s kaskadprincip påverka användningen.
Pål Börjesson ser samma möjligheter till ökat uttag av skogsbränsle i norra Sverige som Maria Iwarsson Wide talar om i artikeln intill, till exempel genom utveckling av infrastruktur och lokal förädling. Men det går trögt, konstaterar han.
– Man har länge försökt investera i biodrivmedelsanläggningar för skogsråvara, men drivkrafterna har varit för svaga och de politiska riskerna för stora. Kanske kommer nya styrmedel från EU att öka behovet av biodrivmedel för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn.
Gödsling, förädlat plantmaterial och optimal skötsel ökar både skogstillväxt och bränsletillgång.
Sverige kan enligt Energimyndighetens analyser bli en viktig producent av biodrivmedel från skogsråvara, förklarar han.
– Så vem vet? Kanske kommer vi snart att förädla skogsbränsle till biodrivmedel.
Pål Börjesson tror att det kommer att ställas högre krav på skogsägare att leverera både mer virke och mer biologisk mångfald. Hans råd är att hålla hög tillväxt i produktionsskogen och parallellt jobba aktivt med att öka den biologiska mångfalden. Båda är lika viktiga och då är man väl rustad framåt.
– Gödsling, förädlat plantmaterial och optimal skötsel ökar både skogstillväxt och bränsletillgång. Räknar man på energiåtgång för att tillverka gödsel kontra tillväxtökning av biomassa ser man att gödsling är ett effektivt sätt att höja produktionen. Förutsatt att det görs rätt och inte påverkar biologisk mångfald negativt. Allt eftersom kväveutsläppen minskar kanske det kan tillåtas även i södra Sverige.
Om produktionsskogen växer bra kan man avsätta fler områden för biologisk mångfald, resonerar han.
– En produktiv skog med hög tillväxt är bra i alla lägen, oavsett vilka styrmedel som kommer från EU och oavsett efterfrågan på skogsråvara.
LÄS OCKSÅ Mer hyggesfritt minskar tillgång på skogsbränsle
FAKTA: SCENARIER I SKA
Pål Börjesson har beräknat det potentiella uttaget av skogsbränsle utifrån de tre scenarier för skogsbrukets inriktning som SLU och Skogsstyrelsen använder i sina återkommande skogliga konsekvensanalyser (Ska). De är:
- Fokus tillväxt, där produktion prioriteras.
- Kombination, där produktion och miljöhänsyn balanseras.
- Fokus mångfald, där miljöhänsyn i form av biodiversitet, förändrade skogsbruksmetoder och längre omloppstider prioriteras.
PROGNOS: UTTAG
Enligt Pål Börjessons beräkningar utifrån Ska:s scenarier kan det potentiella uttaget av skogsbränsle till 2050 öka enligt följande:
Fokus tillväxt 54 TWh
Kombination 38 TWh
Fokus mångfald 23 TWh
I dag är uttaget 39 TWh, i scenariet Kombination skulle det alltså kunna bli upp till 77 TWh (39+38).
Fotnot: I skogsbränsle inkluderar Pål Börjesson både primära bränslen direkt från skogen och sekundära, det vill säga rest- och biprodukter från skogsindustrin.