SLU har sammanställt alla tillgängliga vetenskapliga artiklar som jämför konventionellt trakthyggesbruk med den typ av hyggesfritt som kallas blädning för att jämföra hur den biologiska mångfalden och skogens tillväxt påverkas av respektive metod.
– Det är viktigt att komma ihåg att hyggesfritt är ett skogsskötselsystem med syfte att skörda träbiomassa, inte en naturvårdsinsats, säger Jörgen Sjögren, forskare och universitetslektor vid SLU i Umeå.
Det finns enligt honom negativa effekter även av hyggesfritt skogsbruk.
– Det finns flera varianter av skogsbruk som sorterar under termen hyggesfritt och de olika metoderna har troligtvis väldigt skilda effekter på arterna i skogen.
Luckhuggning inte för alla
Vissa arter som inte klarar kalhygge klarar inte heller till exempel luckhuggning.
– En lucka är ju ett litet hygge, vilket vissa arter klarar bättre än ett stort. Arter som lever på exempelvis stora, gamla, levande träd kommer dock inte att klara sig om dessa träd huggs ner.
Resultaten hittills gäller blädning och luckhuggning med relativt små luckor och visar att effekterna av båda metoderna är ganska få, berättar Jörgen Sjögren.
– De arter vi har studerat verkar inte drabbas hårt. Det rör sig dock om vanliga arter, inte hotade. Hotade arter kan vi inte uttala oss om, säger han.
Vad gäller överhållen skärm har forskningen just startat, där vet man ännu väldigt litet.
Trakthyggesbruk gynnar få
Det finns även arter som gynnas av trakthyggesbruk, men de är enligt Jörgen Sjögren varken många eller ovanliga. Kärlväxter som trivs på hyggen är vanliga arter som bland annat hallon och kruståtel. Man kan även hitta snytbagge och andra insekter som gillar solbelyst ved.
Men även om trakthyggesbruket skulle upphöra helt tror inte Jörgen Sjögren att någon av dem skulle bli hotad.
Många skogslevande arter är störningsanpassade, men skogsbrukets påverkan är annnorlunda.
– De har utvecklats för att trivas i skogar med naturlig störningsregim, som bränder eller stormar, men det är enorma skillnader mellan den störning skogsbruket orsakar och den naturliga, säger han.
Förutom den biologiska mångfalden tittar den pågående studien på tillväxten och där har man gjort en lite förvånande upptäckt.
– Vi har funnit att blädad skog inte nödvändigtvis resulterar i lägre tillväxt än trakthyggesbruk, säger Jörgen Sjögren.
Olika slutsatser om blädning
Den gängse uppfattningen har varit att blädad skog ger lägre tillväxt än trakthyggesbruk, men analyser av 17 studier visar ett intressant mönster, berättar han.
– I studier som kom runt 2011 såg man en lägre tillväxt i blädningssystemet jämfört med i trakthyggesbruket, men i senare studier har man i stället kommit fram till högre sammanlagd tillväxt i blädningssystem än i trakthyggesbruk.
Det rör sig om olika typer av studier med olika antaganden och statistiska modeller, men det är ändå intressant att blädning inte helt uppenbart har lägre tillväxt än trakthyggesbruk, resonerar Jörgen Sjögren.
– Det kan vara så att skogar som sköts med blädning tillväxer lika mycket eller till och med mer.
FOTNOT Begreppet hyggesfritt skogsbruk beskriver enligt Skogsstyrelsen olika sätt att sköta skogen utan stora avverkade ytor. Exempel är överhållen skärm, luckhuggning och blädning. Blädning innebär att de allra största träden avverkas med ett intervall på ungefär fem till femton år.
/