Återväxt varierar

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
INVENTERING. Det svenska skogsbruket har blivit bättre på föryngring. Cirka 86 procent av föryngringsarealerna håller godtagbar kvalitet eller bättre. Men vissa län släpar efter.

Allt fler använder plantor och det gör att föryngringarna håller bättre kvalitet. Det berättar Lennart Svensson som är inventeringsledare för återväxtuppföljningen på Skogsstyrelsen. Dess­utom markbereder svenskarna mer än någonsin: 87 procent av den föryngringsavverkade arealen markbereds, visar Skogsstyrelsens statistik.
– Det som slog oss under inventeringen är den förhållandevis stora ökningen av godkända föryngringar, sex procent på bara några år, säger Lennart Svensson.

Annons
Annons

Diagram föryngringarGötaland och Svealand skulle ha betydligt mindre andel godkända föryngringar om lövplantor inte hade fått registreras som huvudplantor. Vidare förbättras resultaten något om man bortser från plantor som underkänts på grund av viltbetning.

Götaland och Svealand utmärker sig med bäst resultat: 88 respektive 87 procent av föryngringarna godkändes.
Men statistik kan vara knepig. De två landsdelarna ligger sannolikt några procent högre än Norrland beroende på att spontanföryngrad björk räknas in, trots att skogsägare som satsar på att sköta björk för produktionsändamål antagligen är få. 
Den vanligaste orsaken till ”icke godkänt” är för glest mellan plantorna, troligtvis ofta som en följd av viltbete.
Situationen varierar dock stort mellan olika län. I Jämtland är exempelvis 26 till 30 procent av föryngringsytorna icke godkända.  Här kan stora problem med sork ha spelat in.

På pappret ser det illa ut i Halland med hela 36 till 40 procent underkända föryngringar, men brist på spontanföryngrad björk har sannolikt påverkat.
– Här spelar tradition in. Vi markbereder inte på samma sätt som våra grannlän. Trots bördiga marker får vi inte samma självföryngring av löv och det ger oss ingen draghjälp i statistiken. Bördigheten gör också att vi har lite hårdare krav på täthet i granplanteringen. Det kan sannolikt ha påverkat, liksom att vi haft problem med snytbagge, säger Sven Nilsson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Halland.

Fotnot. Statistiken gäller inventeringsperioden 2012/2013 till 2014/2015. Återväxtuppföljning beskriver återväxtens kvalitet och förutsättningar för den framtida skogsproduktionen, enligt Skogsstyrelsen. Syftet är att ge data till kontinuerlig uppföljning av skogspolitikens produktionsmål, däremot inte att lagföra eventuella överträdelser mot skogsvårdslagen.

SKOGEN 5/2016

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Märks jämställdhetsarbetet på din arbetsplats?

    Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande för att motverka diskriminering. Görs det på din skogliga arbetsplats? Är alla med på att man ska uppträda på ett inkluderande sätt? Eller finns det brister? Kanske är man inte riktigt med i gänget om man bryter mot normen? Svara på månadens fråga!
  • Annons
  • Hundratals miljoner till fjällnära ärenden

    Under förra året betalade Skogsstyrelsen ersättning till 110 markägare som nekades avverkning i fjällnära skog.
  • Vi vill fylla på din verktygslåda!

    Kategorier: ledare, Johan Larsson
    Till alla som läser SKOGEN kan jag lova ett späckat år med fantastiska, spännande och nyttiga teman, skriver chefredaktör Johan Larsson i årets första ledare.
  • Annons
  • Här gick skogspriserna mot trenden

    Skogsfastigheter i norr fortsatte att locka köpare och hade en stark prisutveckling i fjol. I Mellansverige, däremot, sjönk priserna och gick således mot trenden i övriga landsdelar, enligt en rapport från Ludvig & Co.
  • Sveaskog höjer massavedspriser

    Nu höjer Sveaskog priserna på virke för andra gången i år.
  • Annons