På en skogsträff i Näshulta samlades ett gäng intresserade besökare för att se hur arbetet med återvätning kan gå till i praktiken på mark tillhörande Eskilstuna kommun.
Kommunen är en av de aktörer som nyligen slutit avtal om återvätning med Skogsstyrelsen. Just den här återvätningen omfattar en areal på 6 hektar med ett avrinningsområde på 50 hektar.
Just den här sommaren är det svårt att se någon effekt av pluggarna i form av blöt mark. Torkan som bland annat drabbat Sörmland märks tydligt i skogen utanför Eskilstuna.
Satsningen på återvätning är framför allt en klimatåtgärd med syfte att binda koldioxid, men Skogsstyrelsen lyfter även fram andra fördelar som ökad biologisk mångfald.
Läs mer:
Allt fler återvätningsprojekt
Kommuner och kyrkan satsar på återvätning
Mönstret över vilka som antar erbjudandet är tydligt. Kommuner och Svenska kyrkan hör till de mest benägna att ingå återvätningsavtal med Skogsstyrelsen.
– Kommunens huvudfokus för återvätningen är dels klimatet, det är så man fått igenom att göra återvätningen. Men i övrigt vill man nå ökad biologisk mångfald, mer vatten i landskapet och bättre skydd mot torka och skogsbrand, säger Marie Backlund, natur- och vattenstrateg på Eskilstuna kommun.
För offentliga och institutionella ägare väger allmännyttan tungt, medan kalkylen ser annorlunda ut för en enskild skogsägare.
– Kommunen, som inte har samma ekonomiska intressen och behov som en privat skogsägare, vill göra den här typen av åtgärder för att lyfta andra värden i skogen än de ekonomiska, förklarar Marie Backlund.
Skeptiska skogsägare
När Skogsstyrelsen söker upp mindre privata markägare med förslag på lämpliga platser är responsen oftast svalare.
Förbehållen handlar inte bara om ekonomi, utan även om traditioner och en ovilja att förlora kontroll över sin mark.
Myndighetens avtal löper på 50 år, och även om man rent formellt kan fortsätta bruka marken under och efter avtalet får man räkna med förlorad produktivitet.
På Skogsstyrelsens hemsida kan man läsa mer om återvätningsavtalen och hur skogsägare upplever att det blivit när man pluggat igen sina diken.
Höjda ersättningar ska underlätta
Skogsstyrelsens upplägg bygger på att identifiera skogsmark där dikespluggning gör störst klimatnytta genom minskade utsläpp av växthusgaser.
Myndigheten står för hela utförandekostnaden och upprättar en skräddarsydd plan. Markägaren erhåller därtill en engångsersättning per hektar för minskat markvärde utifrån vilken del av landet man befinner sig i och den berörda markens bonitet.
– Jag vill påstå att vi är hyfsat framgångsrika här i vår region. Vi har mycket att göra och har lyckats nå ut till markägare, säger Anders Hellfeldt som jobbar med återvätning på Skogsstyrelsen.
2025 dubblerades antalet återvätningar i Sverige jämfört med året innan.
– Inför 2026 har ersättningen i återvätningsavtalen höjts med i snitt 50 procent. Det hoppas vi att markägarna upplever som positivt, sa Johan Eriksson i ett pressmeddelande tidigare i år.